Läs senare

För mycket vardag i matten ger sämre resultat

ForskningAtt använda vardagliga räkneexempel riskerar att stjälpa mer än hjälpa, enligt en ny studie om vilken sorts undervisning som funkar bäst i matematiksalen.

av Daniel Persson
13 Nov 2018
13 Nov 2018
Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola.

Forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik har tittat på hur man mest effektivt lär ut matte. Genom att gå igenom åttondeklassers provresultat och enkätsvar från den internationella kunskapsmätningen TIMMS har de jämfört tre metoder: att memorera formler, lyssna på läraren samt relatera talen till vardagliga situationer.

– Det som sticker ut är att de elever som säger att de lyssnar mycket på läraren och lär sig utantill har bättre resultat i matematik än de som anknyter till vardagen när de räknar. Man måste vara noggrann med vilken riktning en korrelation har, det kunde ju vara så att läraren väljer att använda vardagsanknytning oftare för de som är sämre på matematik. Men vi har kontrollerat det genom att jämföra svaren med resultat i nationella prov, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola.

Blev ni förvånade av det ni upptäckte?

– Lite förvånande är det att vi hittade så tydliga resultat, men när man tänker efter så känns det rimligt. Det är inte så konstigt att mycket fokus på vardagen skulle vara ett potentiellt problem för matematikutvecklingen.

Studien

”Using TIMSS items to evaluate the effectiveness of different instructional practices” har publicerats I tidskriften Instructional Science och är gjord av Kimmo Eriksson, professor I matematik vid Mälardalens högskola, Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola och Ola Helenius, forskare vid NCM, Nationellt centrum för matematik. 

I undersökningen samlas uppgifter från TIMSS, där elever från en rad länder dels gör ett matematikprov och dels fyller i en enkät om hur deras mattelektioner går till. 

Forskarna har jämfört de svenska elevernas TIMSS-resultat med deras resultat på nationella provet i matematik två år tidigare. I de flesta länder och särskilt i Sverige hade eleverna som svarade att deras undervisning bestod främst av att lära sig formler utantill och att lyssna på genomgångar av lärare bättre resultat än de elever som hade mycket vardagsanknytning i sin inlärning.

Varför fungerar det sämre att räkna i form av vardagliga exempel?

– Det finns flera troliga förklaringar. Om man tar in mycket vardag så riskerar det att ersätta matematiken. En nallebjörn i en förskoleklass tar mycket fokus. Går man till en bondgård och pratar om antal kor och deciliter och hur lång ladugården är så blir det bondgården som skapar helheten, inte matematiken. En tredje sak är vems vardag man pratar om. Det är många barn som inte känner igen sig i till exempel att vara ute och plocka kantareller och då blir det inget stöd. Studier i USA visar att socioekonomiskt svagare grupper blir exkluderade i sådana här exempel. Känner barnen inte igen sig så blir det inte drivande, kanske mer hindrande. En fjärde förklaring är att det kan bli för många saker att hålla reda på när man håller på med både matematik och flera begrepp om vardagen samtidigt.

Hur ska en lärare undvika det?

– Det första är att tänka på hur man säkerställer att det inte blir för mycket vardag och för lite matematik. Hur ser jag till att nallebjörnarna blir en bra utgångspunkt samtidigt som det är matematiken och dess begrepp jag lägger krutet på? Det är tal och addition och subtraktion som skapar en begreppslig helhet, inte nallebjörnen och var den bor och sover på natten.

Så lärare behöver inte vara rädda för att vara tråkiga eller svåra om de inte använder vardagliga exempel?

– Barn tycker att det är roligt att förstå och se samband, det måste inte kopplas till vardagen för att det ska bli roligt. Men det är inte vår poäng att man ska sluta med vardagsanknytning, utan att man ska tänka sig för noggrant om hur, när och varför man gör det. Min gissning är att om vardagen kommer in i undervisningen på ett genomtänkt sätt och inte tar över så hjälper det barnen, men i många fall annars så stjälper det lärandet.

Här kan du läsa studien (extern länk)

ur Lärarförbundets Magasin