Läs senare

”Förädlingsvärde” ska underlätta skolvalet

För att göra det lättare att jämföra skolor med varandra ska det bli möjligt att ranka dem utifrån deras bidrag till elevernas kunskapsutveckling. Skolverket arbetar nu med att ta fram en sådan modell.

10 jan 2014

Skolorna ska bedömas genom så kallade value added-mått. Begreppet ”value added” kan översättas som mervärde eller ”förädlingsvärde” och används bland annat inom ekonomin för att definiera den förbättring eller det mervärde ett företag ger en produkt eller tjänst innan den hamnar hos konsumenten.

I detta sammanhang skulle det kunna beskrivas som mervärdet i form av kunskap och måluppfyllelse en skola erbjuder en elev jämfört med andra skolor. Om det genomsnittliga meritvärdet för samtliga elever i en årskurs är 200 poäng när de börjar på en skola och 225 poäng när de slutar, så är mellanskillnaden i det här fallet skolans förädlingsvärde. Detta kan sedan jämföras med andra skolor.

Modellen har möjliggjorts av att betygssättning och nationella prov nu genomförs både i tidigare årskurser och i fler ämnen. Genom att elevernas betyg och resultat på nationella prov när de börjar på en skola jämförs med när de slutar kan Skolverket få fram förädlingsvärdet. Detta ska sedan vara ett stöd för elever och föräldrar när de väljer skola.

– Syftet är att ge en mer nyanserad bild i skoljämförelser än bara betygsresultaten. Vi vet i dag att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar stor roll för elevernas resultat, men vill även kunna se hur den enskilda skolans ackumulerade bidrag till resultaten ser ut, säger, Christina Sandström, enhetschef på Skolverket.

Men hon anser ändå inte att man kan kalla det för ett kvalitetsmått.

– I teorin skulle det kunna vara det, men i praktiken är det inte säkert att mätvärdet representerar elevernas skolgång, bland annat eftersom det händer att elever byter skola eller program.

Skolverkets modell för förädlingsvärde kan börja tillämpas tidigast 2015.

– När vi ska utveckla en ny modell vill vi titta på nya färska data. 2015 har vi tillgång till data för de första som gått ut i den nya gymnasieskolan. I grundskolan dröjer det ytterligare, till när de första eleverna som fick betyg i år 6 går ut nian, säger Christina Sandström.

Friskolekommittén har även föreslagit att det ska bli möjligt att jämföra skolornas ekonomiska situation. Men enligt Skolverket är det varken ”möjligt eller rimligt” att kräva av huvudmännen att lämna ekonomisk information för varje enskild skola.

– Huvudmännen har helt enkelt inte den detaljerade bokföring som behövs. Det skulle kräva både regelförändringar och nya rutiner för att detta ska bli möjligt, säger Christina Sandström.

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin