Läs senare

Föräldrars inkomst allt viktigare för elevers resultat

LikvärdighetBetygsskillnaderna mellan skolor har fördubblats, och betydelsen av vilken skola en elev går i för resultatet har tredubblats sedan år 2000. Hemförhållandenas ökade betydelse för resultaten beror framför allt på familjeinkomsten. Det visar en ny rapport från Skolverket.

av Niklas Arevik
21 Mar 2018
21 Mar 2018
Gustav Fridolin, utbildningsminister.

Elevers hemförhållanden får allt större betydelse för hur väl de lyckas i skolan. Tidigare har detta framför allt kopplats till föräldrarnas utbildningsnivå. Men nu skriver Skolverket, i en rapport som offentliggjordes på onsdagen, att inkomst ”framstår som den centrala förklaringen” till hemförhållandenas ökade betydelse för betygsresultaten.

– Det är den farligaste utvecklingen vi har i Sverige. Att det inte är egen ansträngning utan var man växer upp som avgör skolresultaten. Om du har en egen vrå att läsa läxan i eller en dator att skriva på hemma, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Lärarnas tidning.

Vad vill du göra åt det?

– Bygga en stark skola, med de bästa lärarna där det är som tuffast.

Men Skolverket konstaterar att det i dag är tvärtom, att erfarna lärare och rektorer söker sig bort från utsatta områden, trots att man vet att de har störst betydelse för elevernas lärande. Gustav Fridolin anser att det problemet kan åtgärdas med professionsprogrammet (se ruta).

– Vi ska gå ifrån uppdelningen med förste- och sistelärare och värdera erfarenhet och att man under sin lärargärning lär sig mer. Genom det systemet får vi större möjlighet att säkra att de erfarna tar sig an de tuffaste undervisningssituationerna.

Genom att det märks i lönekuvertet?

– Ja. Förslaget är att vi binder samman lönesatsningarna med professionsprogrammet.

Gustav Fridolin vill även göra goda exempel mer vägledande för huvudmännen.

Till exempel ska kommunerna titta på var de lägger nya skolor och säkra att elever från olika områden möts i samma högstadieskolor, som i Örebro.

Skolverket konstaterar att den ökande betydelsen av elevernas hemförhållanden är som störst bland utlandsfödda elever. Bidragande orsaker till det är enligt myndigheten att den genomsnittliga invandringsåldern för skolelever har ökat från 7 till 9 år, och att de i allt högre grad kommer från länder med sämre utbildningssystem.

Även om det finns betygsskillnader mellan kommunala skolor, så hävdar Skolverket i rapporten att de stora skillnaderna uppstår när man inkluderar friskolor, och att skolvalet och friskolesystemet därför ligger bakom en stor del av den ökande resultatskillnaden, i kombination med ökad boendesegregation.

Går det att lösa problemet utan att ta tag i friskolefrågan och skolvalet?  

– Jag tycker inte man ska driva friskolor för att tjäna pengar. Kommunerna bör få större makt att kräva samarbete med friskolor för att bryta segregationen. Kommuner ska också ha rätt att kräva plats på en friskola för en särskild elev, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Erik Bengtzboe.

Moderaterna utbildningspolitiske talesperson Erik Bengtzboe anser att staten måste ta större ansvar för att vända trenden.

– Vi behöver nationella kvalitetskrav som skolorna måste följa, och vi måste se till att de skolor som inte klarar av att leverera tillräckligt bra undervisning får skräddarsydd hjälp och stöd av staten för att göra det, säger Erik Bengtzboe till TT.

Johanna Jaara Åstrand.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand lyfter fram behovet av riktade insatser för att bryta trenden.

–  Regeringen har valt att följa Skolkommissionens förslag och infört ett riktat stöd till skolhuvudmän med större utmaningar. Det är helt avgörande att alla politiska partier ställer sig bakom det initiativet, säger hon.

Om studien

  • Studien visar att betygsskillnaderna mellan skolor har fördubblats sedan 2000. Betydelsen av vilken skola en elev går i för resultatet har tredubblats sedan samma år, från 10 till 29 meritpoäng.
  • Rapporten är den tredje där Skolverket går igenom hur likvärdigheten, sett till resultaten i slutet av grundskolan, förändras över tid.
  • Tidigare rapporter gavs ut 2006 och 2012.
  • Studien bygger på betyg i år 9 och registeruppgifter om elevernas familjebakgrund, som föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster.
  • Statistiken gäller samtliga elever i år 9 mellan 1998 och 2016.
    Källa: Skolverket

Professionsprogrammet

  • En karriärreform kopplad till kompe­tensutveckling, där förste­lärarna, lektorerna och lärarlönelyftet ska fogas in i ett sammanhang.
  • Fyra karriärsteg föreslås. För lärare och förskollärare: legitimerad, erfaren, meriterad och särskilt meriterad. För rektorer och förskolechefer: rektor och meriterad rektor.
  • Varje steg ska ge högre lön, utökat ansvar och vara tydligt kopplat till kompetens­utveckling,
  • Rätt att få sin kompetensnivå bedömd externt.
  • Möjlighet för huvudmän att rekrytera lärare på hög kompetensnivå till svårare uppgifter.

Relaterad läsning

ur Lärarförbundets Magasin