Läs senare

Förbered unga som inte hör och ser för arbetsmarknaden

DebattVåra medlemmar anser inte att skolan har rustat dem för arbetsmarknaden. Skolorna måste börja ta sitt ansvar, skriver Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Unga Hörselskadade och Dövblind Ungdom.

Om debattörerna

Jonathan Elebjörk Wahlström, Unga hörselskadade

 

 

Sophie Peterson, Dövblind ungdom

 

 

Nora Duggan, Sveriges Dövas Ungdomsförbund

Kunskap är makt, har man inte kunskap är man maktlös.
Avfärdade du precis överstående argument med en gäspning? Kanske är det bristfälligt, men tyvärr också en pricksäker beskrivning av dagen efter studenten för många unga döva och unga med hörselskador eller dövblindhet.

De delar erfarenheten av en utestängande arbetsmarknad som utsätter dem för kränkande och diskriminerande behandling. De får lägre lön och har sämre sysselsättningsgrad än övriga befolkningen, vilket man kan läsa om i Richard Baltanders avhandling från 2009.

Illustration: Colourbox

Nu har dessa ungas personliga erfarenheter blivit dokumenterade av Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Unga Hörselskadade och Dövblind Ungdom genom projektet “Vi ska med”. Projektet har bland annat skickat ut en enkät för att ta reda på de arbetsrelaterade erfarenheterna hos ungdomar mellan 15 och 30 år.

Även om vi haft det på känn ramlade vi av stolen när över 70 procent av de 200 som deltog i enkäten inte tyckte att skolan gav bra information om arbetsmarknaden. Sådana siffror från generationen som är vårt nytillskott på arbetsmarknaden är alarmerande.

Skolan har aldrig varit den enda informationskällan om arbetsmarknaden för svenska medborgare men för unga döva, unga med hörselskador och unga med dövblindhet är situationen speciell.

Vi kan inte fråga vem som helst vad som gäller för oss, exempelvis kring rättigheterna för arbetshjälpmedel och tolk. Professionella har sällan kunskap om detta utan vi måste själva söka i informationsdjungeln. Dyrbar tid läggs på att få fram information som borde var självklar att ge i skolan. När vi väl hittar informationen är det ofta tung och informationstät text, vilket många ungdomar inte är bekväma att läsa.

Låt eleverna träna sin idérikedom och lösningsorientering, låt dem träna på att skriva cv och personligt brev och låt dem veta att de styr sin framtid.

Vår enkät visar att de som får bra information från skolan är mer rustade för arbetsmarknaden. De upplever sig mer trygga, både under anställningsintervjun och på arbetsplatsen, och de vet i större utsträckning vad de ska göra om de blir diskriminerade. Detta är områden som går hand i hand eftersom kunskap om vad man ska göra i en ”om-situation” skapar trygghet i vardagen.

Det vi även lagt märke till är att Arbetsförmedlingen och facken i högre utsträckning kan hjälpa dem som blivit bra rustade under skolåren. Den som är bättre orienterad på arbetsmarknaden får ett effektivare bemötande av samhället.

Resultatet från vår enkätundersökning visar att vi måste sluta sopa detta under mattan.

Låt eleverna presentera fallstudier i skolan, där de träna sin idérikedom och lösningsorientering, låt dem träna på att skriva cv och personligt brev på svensklektionerna och låt dem veta att de styr sin framtid.

Efter studenten ska döva, personer med hörselskador och med dövblindhet kunna fokusera på att ta sig in på arbetsmarknaden, inte på att leta information hur arbetsmarknaden fungerar för dem.

Det är en skam att elever i dagens Sverige ska behöva gå ur skolan och känna sig oförberedda inför arbetslivet.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin