Läs senare

Förberedd på fortsatt strid för friskolorna

Intervjun”Regeringens vinstbegränsning riskerar att ta död på hela friskole­världen”, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

av Karin Lindgren
27 Feb 2018
27 Feb 2018
”Ingen som är ansvarsfull kommer bedriva verksamhet utifrån de förutsättningarna”, säger Ulla Hamilton om regeringens förslag om vinstbegränsningar. Foto: Kristina Sahlén

Gipset är ett minne från helgens buggande med maken. När vi börjar intervjun håller Ulla Hamilton högerhanden i försiktigt högläge med vänster som stöd. Men regeringens förslag om vinstbegränsningar gör ingen näringslivsföreträdare glad och snart gestikulerar hon med båda armarna. ”Bisarrt”, ”skrämmande” och ”feltänkt” är ord som återkommer.
– Vi måste jobba massor med lobbying, säger friskolornas företrädare.

Varför då? Alla säger ju att vinstbegränsningen inte kommer att gå igenom riksdagen.

– Hur vet du det? Det finns ju inget som säger att man inte skulle kunna lyfta förslaget igen efter valet, beroende på vilket resultatet blir. Jag kan inte luta mig tillbaka.

Varför är förslaget så hemskt?

– För det första avvisar vi hela tanken att man politiskt ska bestämma rörelsemarginaler och avkastning i företag. För det andra beskrivs förslaget som en begränsning av vinstutdelningar när det egentligen handlar om en strypning av möjligheten att bygga upp en buffert. 93 procent av alla fristående huvudmän har bara en eller två skolor och kommer inte kunna fortsätta. De stora kan möjligtvis klara sig lite längre.

Fast nu vill regeringen låta huvudmännen ta undan ett prisbasbelopp, 45 000 kronor, just för att de mindre ska kunna ha en buffert.  

– Jättegeneröst! Det motsvarar en halv skolpeng eller en månadslön för en lärare. Om du förlorar en elev eller får en vattenskada försvinner alltihop. Ingen som är ansvarsfull kommer bedriva verksamhet utifrån de förutsättningarna.

Överskotten används inte bara till att bygga upp buffertar, de delas ut också. Kan inte de pengarna användas till lärarna och eleverna i stället?

– I många mindre bolag tar ägaren utdelning istället för lön eftersom beskattningen blir lägre då än om man anställer sig själv i bolaget. Det gör faktiskt att mer pengar stannar i verksamheten.

In på livet

Ulla Christina Hamilton

Aktuell Lobbar mot regeringens vinstbegränsningsförslag som vd för Friskolornas riksförbund och företrädare för 75 procent av landets fristående huvudmän.

Ålder 59

Bakgrund Jur kand. Sakkunnig åt statsminister Carl Bildt 1991–1994. PR-konsult. Ansvarig för utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska avdelningen, och så småningom kommunikationschef, på SAF/Svenskt Näringsliv. Borgarråd för Moderaterna i Stockholms stad 2006–2014. Sitter fortfarande i kommunfullmäktige. Till Friskolornas riksförbund 2015.

Familj Man och två katter.

Bor Bostadsrätt på Östermalm, Stockholm.

fritiden Påtar i jorden på landstället på Ekerö, spelar golf, reser, fotograferar.

Personlig pryl Vår almanacka med bilder jag tagit själv här hemma och på resor. Jag ger individanpassade almanackor i julklapp till vänner och bekanta.

Ulla Hamiltons almanackor.

Men stora bolag som Internationella engelska skolan delar också ut – och använder dessutom skolpeng till att expandera. Vad säger du om det?

– Att Engelska skolan har använt skolpengen på ett effektivt sätt och bidragit till hela samhället genom att starta 17 nya skolor sedan 2010, skolor som avlastar kommunerna och är otroligt populära. Det vi verkligen borde prata om är alla de offentliga skolor som har sämre leverans och gör av med mer pengar.

I sitt remissvar på Skolkommissionens betänkande avstyrker Friskolornas riksförbund i princip alla förslag som syftar till att minska skolsegregationen – borttagen kötid, lottning, avsteg från närhetsprincipen, gemensam antagning samt skrivningarna om att rektor ska verka för att öka den sociala sammansättningen.

Varför är ni emot allt detta?

– Därför att det är fel fokus. I jämförelse med många andra länder har Sverige väldigt blandade skolor. Den stora utmaningen är att se till att alla som går i en och samma skola får samma goda undervisning. På klassrumsnivå avviker vi flagrant.

Vad beror det på?

– Dåligt ledarskap. Man måste ha en bra styrning, höga förväntningar på alla elever och en systematisk kvalitetsuppföljning. På skolor där detta inte fungerar skyller man de dåliga resultaten på elevernas besvärliga bakgrund. Det är en dålig ursäkt.

Men det finns skolor där de studiemotiverade eleverna och eleverna med svensk bakgrund är få.  Är det inte svårt att genomföra kunskapsuppdraget där?

– Säkert. Och därför är det ännu viktigare med ett bra ledarskap. Dessutom driver vi frågan om ett aktivt skolval, just för att det ger en ökad rörlighet i utanförskapsområdena. Men jag tror inte på kamrateffekter, de är väldigt omdiskuterade i forskningen.

Har det någon betydelse för sammanhållningen i samhället att människor med olika bakgrund möts?

– Absolut, och skolorna kan själva arrangera möten. Fredrikshovs slottskola, som är en av våra medlemmar, har till exempel utbyte med skolor i Tensta-Rinkeby.

Så en större elevblandning är inte vägen framåt i Rinkeby?

– Nej, det är återigen ledarskapet. Att byråkrater skulle konstruera blandade skolor för tankarna till samhällssystem som vi inte vill ha i det här landet.

Gipset är ett minne från förra helgens buggande med maken. Foto: Kristina Sahlén

Ett annat sätt för staten att styra är med finansieringen. Lärarförbundet vill ta bort skolpengen och rikta mest resurser till de barn och skolor som behöver dem bäst. Vad säger du om det?

– Vi är rädda för att man ska sluta se till individen och därför tycker vi att det är bra som det är nu. Även barn som har otroligt goda förutsättningar hemifrån kan ju ha gigantiskt stora behov av stöd.

– Däremot kan man gärna rekommendera alla kommuner att införa en viss socioekonomisk fördelning.

Vad tror du kommer hända med friskolorna?

– Åldersgruppen 0–19 år kommer att växa med nästan 400 000 personer de kommande tio åren. Det är orimligt att i det läget säga till kommunerna att ”Vi tänker inte tillåta några privata investerare vara med och ta fram de nya skolor som behövs. I stället tar vi bort 700 skolor och ni får ta hand om de 340 000 elever som går där.”

– Jag hoppas att svenska folket inser detta.

ur Lärarförbundets Magasin