Läs senare

Forskare: Nationella kriterier behövs när lärare sätter betyg

Det finns stora risker med att låta lärare sätta betyg utan nationella kriterier på alla betygssteg, varnar bedömningsforskaren Anders Jönsson vid Malmö högskola.
– Svenska lärare är inte tränade i att analysera svagheter och styrkor i elevers prestationer, säger han.

26 Nov 2010

Regeringen och Socialdemokraterna har nu gjort upp om de nationella kriterierna i den nya betygskalan. Uppgörelsen ska presenteras de närmaste dagarna.

Betygsforskare ger regeringen både ris och ros för det förslag den tidigare lagt om att inte alla betygssteg ska ha nationella kriterier.

Anders Jönsson, bedömningsforskare vid Malmö högskola, hävdar att det finns stora risker med att lämna över betygsbedömningen till lärarna om de inte har nationella kriterier för varje betygsteg att rätta sig efter.

– Flera rapporter har visat att det finns oerhört stora brister i lärarnas bedömningskompetens. Det är tyvärr inte alls så enkelt att lärarna själva fyller i de här luckorna själva. För att klara det behövs väldigt stora fortbildningsinsatser av den svenska lärarkåren.

Bedömningsforskaren Christian Lundahl, docent i pedagogik vid Uppsala universitet, ser dock fördelar med regeringens förslag.

– Rapporter från OECD visar att för stor statlig detaljstyrning skrämmer bort de kreativa lärarna.

Han menar att nationella kriterier för alla betygssteg kan leda till en förenklad syn på kunskap.

– Risken är att eleverna styrs mot att lära sig det enkelt mätbara. Det kommer alltid att finnas ett mått av godtycke i betygsättning; det är ingen exakt vetenskap.

Enligt Christian Lundahl kan nationella kriterier för varje betygssteg leda till en statlig detaljstyrning som på ett olyckligt sätt beskär lärarnas ansvar och frihet.

– Det skulle bli en väldig styrning av lärarnas arbete. Om det finns en viss frihet i betygsättningen tvingas lärarna diskutera med varandra.

På en punkt är han rörande överens med Anders Jönsson:

– Lärarna behöver utvecklas i sin bedömarkompetens.

Regeringens förslag om en ny betygsskala splittrar de politiska partierna. Regeringen har föreslagit att en ny betygsskala ska införas nästa läsår med sex betygsteg. Men bara tre av stegen ska ha nationella kriterier. Regeringen motiverar detta med att det är för svårt att utarbeta nationella kriterier för alla stegen.

Detta har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet invänt emot och fått stöd av Sverigedemokraterna. De hävdar att utan nationella kriterier riskerar betygsättningen att bli godtycklig, och varken likvärdig eller rättssäker.

Christian Lundahl ger regeringen delvis rätt i argumenteringen:

– Det är svårt att göra kriterier som är meningsfulla för alla betygssteg och som avspeglar relevanta skillnader i kunskaper. Då tvingas man lägga dit verkliga detaljkriterier. I vissa ämnesmoment blir det bara löjligt att skilja mellan sex olika kunskapsnivåer.

Christina Cliffordson, som är professor i pedagogik vid Högskolan Väst och ansvarar för ett projekt om betyg och bedömning för Vetenskapsrådet, varnar för att likvärdigheten i skolan hotas utan nationella kriterier för alla betygsteg.

– Ju fastare strukturen är för kriterierna desto bättre vägledning får lärarna. Och det leder i sin tur till större jämförbarhet av betygen mellan olika lärare, olika skolor och över tid. Vi vet ju att det finns ett väldigt tryck på lärarna att sätta bra betyg från elever, föräldrar och rektorer.

ur Lärarförbundets Magasin