Läs senare

Forskare: Skolverket har fel om partier i skolan

Skolverket saknar stöd i svensk och internationell rätt när de hävdar att den svenska grundlagen kräver att nazistiska och rasistiska partier släpps in i skolan av objektivitetsskäl. Det hävdar Andreas Pettersson, jurist och forskare vid Umeå universitet.

03 jun 2014

Bild: Marie KassmanSkolverket har under lång tid spridit påståendet att den svenska grundlagen kräver att nazistiska och rasistiska partier släpps in i skolan. Påståendet bygger på påhittet att om demokratiska partier släpps in i skolan måste även antidemokratiska partier släppas in av objektivitetsskäl. Jag vill med denna artikel tydligt klargöra att Skolverket saknar stöd i svensk och internationell rätt. Tvärtom bygger Skolverkets uppfattning helt på att grundlagens principer totalt ignoreras.

De principer det framför allt handlar om är objektivitetsprincipen som kommer till uttryck i regeringsformen 1 kap 9 § som att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet skall beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Principen tar uttryckligen sikte på myndigheternas förhållningssätt till medborgarna som individer och särskilt vid all slags myndighetsutövning mot enskilda människor.

En annan viktig princip i regeringsformen är människovärdesprincipen. Den kommer till uttryck i regeringsformen 1 kap 2 § som att myndigheterna ansvarar för att verksamheten skall utövas med respekt för alla människors lika värde. Den principen väger förstås tungt i det konkreta sammanhanget med rasistiska och nazistiska organisationer som vill in i skolan.

En tredje tung och viktig princip är demokratiprincipen. Den kommer också till uttryck i regeringsformen 1 kap 2 § som att det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.

En fjärde viktig princip i sammanhanget är principen om barnets bästa. Den kommer till uttryck främst genom att Sverige tillträtt barnkonventionen, men principen finns också inskriven i regeringsformen 1 kap 2 § som att det allmänna skall verka för att barns rätt tas till vara.

Alla dessa principer är samtidigt tillämpliga i alla sammanhang där det offentliga har verksamhet, till exempel i skolan. Det juridiska problemet uppstår när principerna kolliderar i ett enskilt fall, som vid frågan om att släppa in rasistiska eller nazistiska organisationer i skolan. Sammantaget är det inte svårt att se att en sammanvägning av principerna sannolikt talar för att en begränsning måste göras när det gäller att släppa in partier med rasistiska och nazistiska värderingar i skolorna.

Alla svenska skolor lyder under lagarna och måste självständigt tillämpa grundlagens principer i sin verksamhet. I situationen när ett antidemokratiskt parti begär att bli insläppt i skolan måste skolledningen fatta ett beslut som bygger på en helhetsvärdering av grundlagen och dess principer. Det är oerhört tråkigt att Skolverket, Justitieombudsmannen (JO) och Justitiekanslern (JK) inte klarar av sitt uppdrag att hjälpa skolledningar och lärare med detta svåra arbete. Dessa rättsliga instanser har istället bara ryckt upp en av principerna – objektivitetsprincipen – och låtsas som att den ensam representerar grundlagens hela innehåll. Det är en undermålig juridisk argumentation och det är lärare och barn som får betala priset för detta.

Varför dessa myndigheter har hamnat så snett att de låtsas att just objektivitetsprincipen skulle ha företräde framför de andra principerna kan jag bara spekulera om. Det som är centralt att känna till i en sådan situation är att Skolverkets bisarra rekommendationer vare sig ska eller bör följas. Varje ansvarskännande skolledare och lärare kan känna sig fullkomligt trygg i att det finns ett tydligt stöd i den svenska grundlagen att inte släppa in nazistiska, fascistiska och rasistiska partier i den svenska skolan.

Skolverket svarar

Faktum är att Andreas Pettersson har fel i sin kritik, skriver Jonas Nordström, Skolverkets chefsjurist, i en replik.

Läs svaret här.

ur Lärarförbundets Magasin