Läs senare

Förskolan missar ofta barns naturintresse

26 aug 2011

Susanne Thulins avhandling »Lärares tal och barns nyfikenhet« handlar om hur förskolan i praktiken arbetar med det naturvetenskapliga kunskapsområdet.

— Den handlar också om hur förskolans specifika bildningstradition påverkar arbetet med naturvetenskap i förskolan.

Hon har videofilmat och analyserat naturvetenskapliga aktiviteter på förskolor.

— Jag fann att förskollärarna ofta bollar tillbaka med nya frågor till barnen och att de använder ett antropomorfistiskt språk när de ska förklara skeenden. Det betyder att de pratar om djur som om de vore människor.

Forskningen brukar säga att det är barnen som pratar antropomorfistiskt. Men Susanne Thulin visar i sina studier att det är förskollärarna som lanserar detta sätt att prata.

Hon ger ett exempel:

— Förskollärarna kommer överens med barnen om att de ska titta om gråsuggorna i glasburkarna har ätit upp löven. Men så börjar förskollärarna prata om gråsuggorna som om de vore barn i förskolan.

Detta leder till att barnen tystnar trots att förskollärarna fortsätter att fråga. Efter ett tag svarar dock barnen att gråsuggorna ätit upp löven.

— Barnen försöker hålla fast vid det som förskollärarna från början sa att det skulle handla om, medan det var lärarna som ändrade inriktning.

Susanne Thulin tycker inte att det är fel att prata antropomorfistiskt.

— Men det är inte bra att göra det på ett oreflekterat sätt och göra det hela tiden.

Hon anser att detta sätt att hantera naturvetenskapliga frågeställningar bottnar i förskolans bildningstradition där omsorg och lärande ska vävas in i varandra till en helhet. Det är som om naturvetenskapslärande inte riktigt ska få synas.

— Men nu finns det ny forskning som visar att det kunskapsinnehåll man håller på med måste vara synligt för barnen om de ska kunna uppmärksamma och reflektera kring det och för att det ska bli något lärande.

Även om barn lär i alla situationer så skiljer de mellan roll-
lek och lärarstyrda situationer och blir förvirrade när förskollärarna omotiverat suddar ut skillnaden.

— Det betyder absolut inte att jag är för att regelrätta lektioner ska införas i förskolan. Men vi måste våga och vilja låta kunskapsinnehållet bli tydligt även om vi jobbar med sammanhang och helheter.

Hon menar att avhandlingen visar att barn är intresserade av det naturvetenskapliga innehållet. De ställer frågor och vill veta mer.

— Förskollärarna har en unik chans att stödja barns lust att lära naturvetenskap.

Susanne Thulin säger att det nya kunskapsuppdraget gör att förskolan nu befinner sig i en brytningstid.

— Det är viktigt att förskollärarna engagerar sig i frågorna om kunskapsinnehållet i förskolan. När sexårsverksamheten blev förskoleklass ledde det till en utpräglad skolifiering av verksamheten. Nu gäller det att gå balansgång mellan de olika bildningstraditionerna. 

Susanne Thulin

fil doktor

  • Ålder 58.
  • Bakgrund: Förskollärare, universitetsadjunkt vid Högskolan Kristianstad.
  • Fortsätter med: Skriver ett kapitel till en bok om hur man kan arbeta med läroplanens naturvetenskapliga innehåll i förskolan.
  • Vill forska på: Fortsätta med naturvetenskap i förskolan kopplat till språk och förskolans bildningstradition.
  • Fritid: Trädgård, konst- och naturupplevelser, familj, vänner.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: