Läs senare

Förskollärarnas oro efter beskedet om 10-årig skola

skolreformAtt regeringen och stödpartierna C och L vill slopa förskoleklassen och istället sätta 6-åringarna i skolbänken möts med både ilska, oro och frustration av förskollärare.
– Jag tycker att det är löjeväckande, säger förskolläraren Katrin Nörthen.

av Lenita Jällhage
25 sep 2019
25 sep 2019
Förskollärarnas oro efter beskedet om 10-årig skola

Regeringens överenskommelse innebär att barn som går i obligatorisk förskoleklass istället ska börja i årskurs 1 i en 10-årig skola. Exakt när reformen införs är inte klart men regeringen har avsatt 190 miljoner i budgeten år 2021 för att vidareutbilda förskolepersonal så de blir behöriga att undervisa i grundskolans tidiga årskurser.

Anna Thor, facklig förtroendevald på Lärarförbundet i Jönköping, är tjänstledig från sin tjänst som lärare i förskoleklass och möter nu medlemmarnas frustration:

– Det finns en oro bland förskollärarna här i Jönköping över vad som ska hända med deras tjänster. Kommer de vara anställningsbara år 1 när detta införs. Nej, det blir de troligen inte eftersom regeringen avsatt pengar för att vidareutbilda förskollärarna, säger hon.

Inom lokalavdelningen finns ett nätverk med förskollärare och F-3 lärare som kommer att träffas den 17 oktober och diskutera frågan.

– Jag förväntar mig att vi kommer att mobilisera i den här frågan. Det här är en stor fråga. Man kan närmast likna den vid när enhetsskolan med den nioåriga grundskolan infördes, säger Anna Thor.

Anna Thor förstår sina kollegors frustration.

Hon konstaterar att många förskollärare, som arbetar i förskoleklass, är i 55-60 års ålder med lång erfarenhet i yrket. De har en god kunskap om vad det innebär att arbeta med 6-åringar som är i en speciell utvecklingsfas.

– Det är inte bara att sätta in en 6-åring, eller 5-åring som en del kommer att vara, i en skolbänk och tro att ”nu ska det vara skola”. Det kräver kompetens och djupare insikter. Jag menar att lärare som undervisat på lågstadiet i många år också behöver vidareutbildas i hur så här små barn fungerar, säger hon.

Det är också viktigt att läroplanerna utformas så det finns utrymme för barnen att lära genom lek som i förskoleklassen.

– Redan i dag har Skolverket konstaterat att förskoleklassen ”skolifierats”. Det är för lite av förskolans pedagogik och metodik och den är inte den brygga mellan förskolan och grundskolan som det var tänkt, säger Anna Thor.

Om förskollärarna är beredda att jobba kvar i förskoleklass efter reformen vet hon inte. Kanske väljer de istället att återvända till förskolan efter 15-20 år i förskoleklass.

– Det beror ju på vad paketet från regeringen innehåller när det gäller utbildning och annat, säger hon.

Katrin Nörthen, förskollärare Överby förskola i Vaxholm, som också är engagerad i förskoleupproret, anser att de 190 miljonerna är felriktade.

Katrin Nörthen, en av initiativtagarna bakom Förskoleupproret.

–  Det här är ett slag i luften. Jag tror inte reformen kommer förändra något till det bättre för barnen. Många barn, i den här åldern, är inte på samma utvecklingsnivå. De är inte tillräckligt mogna för att arbeta utifrån krav på uppnåendemål. Det hade varit klokare att göra en utredning kring vad som krävs för att förskoleklassen ska bli det den var ämnad att vara – en bro mellan förskolan och första klass, säger hon.

Katrin Nörthen anser att regeringen och stödpartierna C och L borde backa och börja lyssna på de anställda som arbetar med barnen och ta tag i de problem som finns istället för att skapa nya.

– Vi saknar personal, vi drunknar i pappersarbetet, administrativa uppgifter och andra kringuppgifter som inte ens har med vårt läraruppdrag att göra. Var ska man hitta de här lärarna någonstans som är beredda att ta på sig detta nya uppdrag? säger hon.

Regeringen och samarbetspartierna ska lämna ett lagförslag under den här mandatperioden men utbildningsministern Anna Ekström (S) har sagt till DN att det är en ”omfattande förändring som kräver noggrann utredning”.

ur Lärarförbundets Magasin