Läs senare

Förstelärare går miste om retroaktiv lön

Vissa skolhuvudmän väljer att betala tillbaka statsbidrag för miljoner istället för att ge pengarna till förstelärarna.
– Jättetråkigt, tycker försteläraren Björn Westerström i Malmö.

28 apr 2014

Malmö stad ska betala tillbaka statsbidrag på nära två och en halv miljon kronor och Halmstad kommun närmare 700.000 kronor. Det är pengar som Skolverket menar att kommunerna borde ha betalat ut i retroaktiv lön till sina förstelärare.

Men kommunerna betalar hellre tillbaka pengarna till staten än ger dem till lärarna. Björn Westerström som är förstelärare på Pauliskolan i Malmö är besviken.

– Sett från mitt lärarperspektiv så hade det ju inte varit så dumt att få de här pengarna, konstaterar han.

Det var i oktober förra året som Malmö stad utsåg sin första omgång förstelärare. Då hade förstelärarreformen redan varit ikraft i tre månader. Och Skolverket menade att förstelärarnas lönepåslag om 5.000 konor per månad borde gälla retroaktivt från den 1 juli samma år. Myndigheten betalade följaktligen ut ett statsbidrag till Malmö stad som även täckte en retroaktiv lön på 15.000 kronor per förstelärare.  

Men Malmö stad vill inte höra talas om några retroaktiva utbetalningar.

– Jag tycker det är orimligt att vi ska betala ut lön för tiden innan lärarna tillträtt sina nya tjänster, säger Anders Malmquist som är grundskoledirektör i Malmö stad.

Men det skulle ju inte kosta kommunen något. Varför låter ni inte förstelärarna få de statliga pengarna?
– Det blir problematiskt. Ska vi då betala ut lön även till andra yrkesgrupper innan de tillträtt sina tjänster? Jag är väldigt förvånad över att Skolverket vill handskas med skattepengar på detta sätt, säger han.

Lärarförbundet i Malmö delar grundskoldirektörens uppfattning.

– Statsbidrag ska bara utgå för den verksamhet man faktiskt bedriver. Samtidigt är det inte bra att kommunerna gör olika i den här frågan. Våra lärare blir utan de här pengarna medan andra får dem, säger Roine Selind som är ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Malmö.  

Peter Östlund, undervisningsråd på Skolverket, bekräftar att huvudmännen har gjort på olika sätt. Vissa har följt Skolverkets anvisningar och betalat ut lönepåslaget redan från 1 juli 2013 men många andra har vägrat precis som Malmö och Halmstad kommuner.

– Det kommer att bli ett stort antal återkrav. Vi håller på och samlar in uppgifter från olika huvudmän och kommer sedan att fatta våra beslut, berättar han.

Peter Östlund har svårt att förstå varför huvudmännen inte vill ge sina förstelärare ett retroaktivt påslag. Han pekar på att löneökningen inte per automatik är kopplad till att förstelärarna utför särskilda arbetsuppgifter i sina nya tjänster.

– Löneökningen bygger på att förstelärarna uppfyller kraven i förordningen som bland annat säger att de ska vara särskilt skickliga och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Som jag ser det så var de lika skickliga lärare månaderna innan de blev förstelärare, förklarar han.

Försteläraren Björn Westerström är inne på samma linje.

– Jag upplever att försteläraruppdraget gör att jag äntligen får betalt för allt arbete som jag lagt ned utöver min arbetsplatsförlagda arbetstid. Det arbetet har kommunen haft nytta av redan innan jag tillträdde som förstelärare, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin