Läs senare

”Omfattande förändring i kursplanerna”

KURSPLANERNABibeln, nationalsången, lyriken och psalmerna blir kvar i kursplanerna. Kunskapskraven får enklare formuleringar och faktakunskaperna får en starkare ställning.

av Lenita Jällhage
18 dec 2019
18 dec 2019

Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, är märkbart nöjd när han presenterar de förändrade kursplanerna för grundskolan och ämnesplanerna för gymnasiet på Skolverkets presskonferens.

– Trots att vi bara gjort en revidering så är det en omfattande förändring där innehåll och krav har anpassats till eleverna och lärarnas förutsättningar, säger han.

Skolverket anser att de tidigare kursplanerna har haft för stort fokus på elevernas förmåga att kunna analysera. Det har lyfts fram som ett problem av lärare, elever och föräldrar, och uppfattats som orimliga krav.

Nu vill Skolverket i stället öka fokus på kunskaper – i synnerhet för de yngre eleverna. Och plocka bort värdeorden ur kursplanerna.
–  Lärarna ska slipper att ägna tid åt att analysera och försöka förstå värdeord, säger Peter Fredriksson.

Kraven på att kunna analysera och resonera  tas inte bort helt, utan öka ju äldre eleverna blir, men först ska eleverna få en bas med fakta och ämneskunskaper att luta sig emot.

–  Vi sänker inte kraven på eleverna genom våra förändringar, poängterar han.

Peter Fredriksson lyfter också fram att vissa ämnen, som exempelvis historia, fortfarande har ett för omfattande centralt innehåll som det kan bli tufft för lärarna att hinna med. Skolverket har försökt att hyvla bort en del stoff och flyttat över vissa delar, som exempelvis undervisningen om Sveriges minoriteter, till samhällskunskapen och svenskan.

Kursplanen har nu blivit en kompromiss där man vägt samman olika intressen och ståndpunkter, menar Peter Fredriksson.

–   Vi har fått förhålla oss till befintliga timplaner. Om det ska ske några förändringar i dem så får regeringen besluta om det, säger han.

Detta ingår i nya förslaget

I Skolverkets omarbetning ingår grundskolans 25 kursplaner, same­skolans kursplan i samiska, fem kursplaner i specialskolan och gymnasieskolans ämnesplaner i engelska, matematik och moderna språk.
Underlaget är bland annat Skolverkets egna utvärderingar, Skolinspektionens granskningar, enkäter och samråd med lärare, möten med nationella resurscentrum och ämnesföreningar, diskussioner med lärarutbildningar, forskare samt besök på utvalda referensskolor.

Utbildningssminister Anna Ekström (S) säger till TT att det måste finnas tid att lära ut det som anges i kursplanerna.

– Det ska vara en balans mellan undervisningens innehåll och hur många timmar som finns till förfogande. Är det så att det behövs en förändring, en omfördelning, är jag öppen för att göra det. Hela poängen med en timplan är att den ska stödja att eleverna lär sig det de ska, säger Ekström till TT.

Hon vill inte gå närmare in på vad en sådan översyn kan leda till – först vill hon ta del av kursplaneförslagen – men hon ger ändå ett exempel på vad en omfördelning skulle kunna innebära:

– Man kan tänka sig att undervisningstid omfördelas mellan ämnen. Man kan också tänka sig att undervisningstid tas från elevens val, för att stärka något eller några ämnen, säger Anna Ekström.

Generaldirektör Peter Fredriksson framhåller att Skolverket under remissrundan tagit till sig av kritiken.

– Det vi nu lämnar till regeringen tar jag fullt ut ansvar för. Det är inte fulländat, det hör till sakens natur att kursplaner aldrig rymmer allt man skulle önska, aldrig kan tillgodose allas behov eller intressen, säger han.

Är kritikstormen över nu?
–  Det återstår att se.  Det finns säkert något annat att kritisera. Antiken har vi lagt tillbaka. När det gäller Bibeln och nationalsången så har vi egentligen aldrig tänkt att de var borta. Vi har bara valt att formulera oss på ett annat sätt med samlingsbegrepp, istället för att skriva ut Bibeln eller Koranen, säger han, till Lärarnas tidning.

Tror du att kunskapskraven kommer att uppfattas som för luddiga och allmänt hållna när ni nu skalat bort en massa värdeord och annat?
–     Nej jag tror inte det. Jag tror faktiskt precis tvärt om. Ju fler värdeord desto fler olika definitioner. Till slut går lärare omkring och tror väldigt olika om vad det är för kvalitéer man ska bedöma hos elever, säger Peter Fredriksson.

Han tror att de nya kunskapskraven blir ett bättre stöd för lärarna och deras kollegiala lärande. Och att det blir enklare för lärarna att samlas omkring innehållet.

Förslaget lämnas nu över till regeringen. När regeringen har tyckt till och gjort eventuella förändringar så är det tänkt att träda i kraft till hösten 2020.

Men lärarfacken vill att förändringarna ska dröja till hösten 2021, så lärarna hinner förbereda sig.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, hoppas nu att den politiska debatten framöver ska bli mer sansad:

–   Det är inte frågan om elever ska sjunga nationalsången eller lära sig Bibeln som är problemet. Det är hur mycket detaljer politiker tror att vi lärare behöver för att förstå läroplanstexten. Vi har Musikkompetensen, kunskapen och erfarenheten att förstå dem. Vi hoppas att politiken snarare fokuserar på att försäkra sig om att lärare har bättre förutsättningar att bedriva undervisningen, och se till att alla elever möter en behörig lärare, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin