Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

Fortsatt tapp för yrkesprogram

Tonåringarna väljer bort gymnasieskolans yrkesprogram även i år. Följden blir att en lång rad utbildningar går halvtomma eller ställs in.
– Det är ett samhällsbekymmer, säger Sven Höper, utbildningsdirektör i Göteborg.

02 jul 2012

I dagarna får landets 16-åringar slutligt besked om vilket gymnasieprogram de antagits till. För de flesta väntar ett högskoleförberedande program. Bilden i de olika regionerna är att yrkesprogrammen fortsätter att tappa elever, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Eleverna vet vilka förutsättningar som gäller och gör rationella val. De vill hålla så många dörrar som möjligt öppna, säger Mats Söderberg, utredare vid SKL.

Fjolårets gymnasiereform innebar nämligen att yrkeseleverna inte är garanterade högskolebehörighet, utan måste välja vissa kurser – och ibland extrakurser – för att blir behöriga. När söktrycket till yrkesutbildningarna sjönk i fjol trodde många att det var tillfälligt. Men så är alltså inte fallet.

I kombination med att elevkullarna nu krymper varje år måste många skolor dra i nödbromsen. Skåne och västra Blekinge har en lång lista på utbildningar som inte startar i höst. I Malmö har tre fristående gymnasieskolor ingen nybörjarantagning alls.

– Det blir ju en oro i leden när eleverna får hem brev efter brev om att program de sökt inte startar. Vissa har fått göra flera omval, säger Ann-Sofie Nordh, planerings- och antagningschef i Malmö.

I Skåne är andelen yrkeselever i höst nere på 35 procent. I Göteborgsregionen har den sjunkit till 29 procent efter att ha legat på 42 procent för två år sedan. Sven Höper konstaterar att ungdomarna ratar utbildningar som skulle ge dem jobb direkt.

– Det är både allvarligt och tråkigt. Det handlar inte bara om att ge bra utbildningar, branscherna måste gå ut och propagera. De lokala företagen syns för dåligt, säger han.

I storstadsregionerna kan eleverna fortfarande hitta samtliga nationella program, om än på färre skolor. Men det kostar naturligtvis skolhuvudmännen att stå med lokaler och utrustning som inte nyttjas fullt ut.

– Det finns också ett kompetensförsörjningsproblem. Vilka ska fixa elinstallationerna i våra hus och vem ska ta hand om oss när vi blir gamla? frågar sig Alf Solander, gymnasiechef i Botkyrka söder om Stockholm.

I Stockholms län har andelen yrkeselever sjunkit från 33 till 24 procent på två år.

– Gymnasiereformen har stängt vägar, och det är både elever och föräldrar känsliga för. Politikerna måste inse att reformen slagit snett och återupprätta statusen på yrkesprogrammen, säger Alf Solander.

Bygg största yrkesprogrammet

Ännu saknas nationell statistik på elevfördelningen högskoleförberedande program/yrkesprogram kommande läsår.
I de tre storstadsregionerna fortsätter yrkesprogrammen att tappa andelar:

  • Stockholms län: 24 procent av eleverna, jämfört med 25 i fjol.
  • Göteborgsregionen: 29 procent, 32 i fjol (och 42 procent 2010)
  • Skåne: 35 procent (37 i fjol)

Läsåret 2011/12 gick 51 procent av landets elever ett högskoleförberedande program, 31 procent ett yrkesprogram och 18 procent ett introduktionsprogram. Föregående läsår var andelen yrkeselever 35 procent.

Det största högskoleförberedande programmet 2011/12 var det samhällsvetenskapliga med 21 000 elever. Det största yrkesprogrammet var bygg och anläggning med 6 000 elever.

Källor: Antagningsenheterna i respektive storstadsregion, Skolverket (TT)

ur Lärarförbundets Magasin