Läs senare

Fortsätter skärpa reglerna för religiösa friskolor

RELIGIÖSA SKOLORHon ville se ett totalförbud – men fick nöja sig med ett etableringsstopp. Utbildningsminister Anna Ekström (S) tycker att svensk lagstiftning om religiösa friskolor är för mesig.

av Emma Olsson
08 jan 2020
08 jan 2020
Fortsätter skärpa reglerna för religiösa friskolor
Beskedet från utredaren är ett bakslag för utbildningsministern Anna Ekström (S) som vill förbjuda religiösa skolor helt. FOTO: TT, Shutterstock

Utredaren Lars Arrhenius flaggar för att det inte är helt enkelt att tvinga på de religiösa friskolorna en snävare kostym, men regeringen går tillsammans med samarbetspartierna vidare mot ett etableringsförbud 2023.

Intresset för att starta nya religiösa friskolor är inte enormt. Hur stor effekt får ett etableringsstopp?
– Jag tror att ett etableringsstopp får stor effekt för svensk skola, tillsammans med de förslag om tuffare regler för religiösa friskolor som regeringen också jobbar med. Vi vill ha en skola där barn och elever möts och går i samma skolor oavsett religiös bakgrund. Vi vill ha en skola där kunskap och bildning står i fokus, inte religiös övertygelse. Inte minst vill vi ha en skola där barnen själva får forma sin religiösa övertygelse. Då är det viktigt att undervisningen är fri från konfessionella inslag.

Hur når man de redan existerande skolorna?
– Förslaget från utredaren Lars Arrhenius är att man ska skärpa reglerna och det har vi bestämt oss för redan i Januariavtalet. Vi har sett ett antal upprörande exempel på hur fel det kan gå. Och som minister är jag hjärtligt trött på att slå upp kriminalsidorna i tidningen för att läsa om skolor, säger Anna Ekström.

Ett förslag i utredningen är att alla konfessionella skolor ska tvingas deklarera att de är religiösa – ett krav som inte ställts tidigare.

– Den svenska lagstiftningen har varit för slapp när det gäller religiösa friskolor. Det är klart att vi ska ha klara och tydliga uppgifter om vilka skolor som har konfessionella inslag. Det är viktig upplysning för alla oss som ska granska och kontrollera skolorna, men det är också en viktig fråga för föräldrar som ska välja skola till sina barn. Och om Skolinspektionen ska hålla koll på att reglerna följs är det viktigt att veta vilka skolor som är konfessionella friskolor och vilka som inte är det, säger hon.

Vid presskonferensen var du tydlig med att en demokratikoll av ägare och huvudmän är utredarens idé och inte ett direktiv från regeringen. Vad tänker du spontant om förslaget?
– Jag ska med intresse ta del av det förslaget och se om det är något vi kan gå vidare med. Spontant tycker jag att det är bra när regler är klara, enkla och tydliga. Jag har goda erfarenheter av att arbeta med demokratikriterier i folkbildningen, men det här är ett nytt förslag och jag vill inte ha bestämda åsikter innan vi tittat ordentligt på det.

Förskolan är viktig för integrationen har du sagt. Varför är den inte inkluderad i utredningen?
– Det är en avvägningsfråga. Någonstans måste man dra en gräns och vi har valt att dra den mellan förskolan och förskoleklassen. Det är inte en vetenskaplig avränsning utan en bedömning om vad som är rimligt. Vi har en utredning som arbetar med att se på en obligatorisk språkförskola, så den frågan är uppe på bordet.

Hur nöjd är du med den gränsdragningen?
– Jag tycker att den är rimlig. Vi har numera ett undervisningsbegrepp i förskolan, men det är i grund- och gymnasieskolan där undervisningsbegreppet är allra tydligast. Men jag vill betona att regler för övriga konfessionella inslag också gäller förskolan.

Du är socialdemokrat. Varför blev det inte ett totalt förbud?
– Det socialdemokratiska partiet är för ett förbud mot religiösa friskolor, men vi fick 28 procent i valet och när det gäller ett förbud mot alla religiösa friskolor finns det inte något riksdagsbeslut. Men jag tycker att det är jättebra för svensk skola att vi fick igenom möjligheten med skärpta regler och etableringsförbud.

Hur hindrar januariöverenskommelsen dig från att driva den politik du vill?
– Det som hindrar mig att driva den politik jag vill är att mitt parti inte har majoritet i riksdagen. Januariavtalet hindrar inte mig alls. Det skapar möjligheter. Förslaget om vinstbegränsning föll i riksdagen, och det är en realitet. Det är ingen hemlighet att socialdemokraterna är emot marknadsstyrningen av svensk skola. Men för att få igenom mina förslag måste jag ta hjälp av andra partier.

ur Lärarförbundets Magasin