Läs senare

Från information till kunskap

Genom projektarbete lär sig elever att tänka kritiskt, värdera källor och att argumentera för en fråga. En grupp forskare har undersökt hur processen från informationshämtning till kunskapsbildning går till vid projektarbeten i grundskolan och gymnasiet. De ifrågasätter nu skolans utvärderingssystem, som de menar inte mäter den kompetensen.

22 sep 2011
Från information till kunskap
Författarna till boken Att förädla information till kunskap: Mikaela Åberg, Åsa Mäkitalo, Patrik Lilja, Roger Säljö och Anders Jakobsson Foto: Lotta Holmström

De kompetenser vi behöver i ett modernt samhälle är inte de som mäts i skolans utvärderingssystem. Det är kontentan av ett resonemang som Anders Jakobsson för på ett av Bokmässans inledande seminarier. Han är universitetslektor vid Malmö högskola och en av forskarna bakom den populärvetenskapliga boken Att förädla information till kunskap.
  Forskargruppen bakom boken har studerat projektarbeten i grundskolans äldre årskurser samt i gymnasiet, och just studerat de förmågor som eleverna förvärvar vad gäller att integrera erfarenheter från skrifter, nya medier, bilder med mera med sina egna erfarenheter.
  Att tänka kritiskt, värdera källor, bilda en ståndpunkt i stora och komplexa frågor – allt detta kan projektarbetet bidra till, men lärarens roll är avgörande.
  De behöver bli mer handledande, stödjande och analytiska, säger forskarna. I studien ser de att lärarna kommer i situationer där de inte har svar på alla frågor. Då gäller det i stället att förmedla kompetensen kring hur man söker svar.

Forskarna poängterar vikten av att projekten läggs på en nivå som är möjlig för eleverna att hantera. De får inte lämnas för sig själva, utan läraren behöver vara intensivt med i arbetet. Då kan man nå gott resultat.
  – Eleverna kommer väldigt djupt in i komplexa, mycket komplicerade frågeställningar. De resonerar om vetenskapliga, nya produkter som annars inte kommer in i undervisningen. De förmår att ta till sig abstrakta kunskaper och avancerade resonemang, säger Anders Johansson.
  Han är kritisk till skoldebatten om katederundervisning och till skolans nuvarande utvärderingssystem.
  – I vanliga skriftliga tester blir denna typ av kunskap inte tydlig eller synliggjord, till exempel vid de nationella testerna, säger han.
  – Sättet som vi tillförskaffar oss ny kunskap är avgörande för hur vi sedan kan använda den. Vi kan inte förvänta oss att elever som tar del av traditionell katederundervisning sedan kan använda den kunskapen på ett modernt sätt.

ur Lärarförbundets Magasin