Läs senare

Jair Bolsonaro – fria brasilianska lärares fiende

UtblickLärare som undervisar på vetenskaplig grund har utsetts till syndabockar av Brasiliens nytillträdde president Jair Bolsonaro. Nu sprider sig oron på landets skolor.

Jair Bolsonaro – fria brasilianska lärares fiende
Jair Bolsonaro. Bild: Ueslei Marcelino/TT. Bild: Ueslei Marcelino/TT.

Med ex-militären Jair Bolsonaro fick Latinamerika sin första verkliga högerpopulist ur Trump-vågen. För lärare som Pedro Barbara och Juliana Pereira de Carvalho har den nya politiken försvårat yrkesvardagen. De känner att deras pedagogiska frihet är i fara.

Natten efter valsegern publicerade Caroline Campagnola, en av de nyvalda parlamentarikerna från Bolsonaros parti, en video på sin Facebooksida där hon uppmanade elever att filma lärare som uttryckte sig negativt om valresultatet, och skicka filmerna till en nyuppsatt telefonlinje.

Efter tre dagar tvingade en domstol henne att ta ned statusuppdateringen, med argumentet att den utgjorde ett hot som inskränkte den pedagogiska friheten. Men då hade budskapet redan blivit viralt och många följt hennes uppmaning.

Lärarkåren tros vara full med smygkommunister.

Delar av den brasilianska ytterhögern har bekymrat sig över lärare allt sedan 2004, då organisationen Escola Sem Partido (skola utan parti) skapades. Organisationen hävdade att utbildningssystemet tagits över av Arbetarpartiet och översvämmats av vänsterpropaganda.

Fernanda Moura.

– Escola sem Partido säger sig vara för opolitisk utbildning, men är i verkligheten en rörelse byggd på en konspiratorisk världsbild där lärarkåren tros vara full med smygkommunister, säger Fernanda Moura, historielärare som granskat organisationen i sin magisteruppsats och driver en populär Face­booksida mot rörelsen.

Som motsats till lärarnas pedagogiska frihet ställer Escola sem Partido familjens rättigheter, och stöder sig på en konventionsparagraf att ”föräldrar har rätt till utbildning för sina barn som överensstämmer med deras religiösa övertygelse”.

Ett knappt årtionde efter Escola sem Partidos födelse plockade två av Jair Bolsonaros söner upp organisationens lagförslag. Att fokusera på skolan och lärare fyller flera funktioner för Bolsonaros rörelse. Skolan är en syndabock som man kan använda för att vinna röster, och samtidigt banar det väg för ambitionen att privatisera utbildningssektorn.

Brasiliens president sitter i fyra år

  • Högernationalisten och före detta militären Jair Bolsonaro tillträdde presidentposten i Brasilien den 1 januari i år.
  • Mandatperioden är fyra år.
  • Bolsonaro har utlovat hårda tag för att bekämpa våld och korruption och är redo att exploatera regnskogen i Amazonas för att få fart på ekonomin.   

Källa: Utrikespolitiska institutet

Med rusningen i opinionsmätningarna under 2018, och i synnerhet efter valsegern i oktober, har misstänksamhet och konfrontationer spridit sig på allt fler skolor och universitet i Brasilien.

Pedro Barbara är dramalärare på ett gymnasium i norra Rio de Janeiro och anhängare av en pedagogisk modell kallad ”De förtrycktas teater” som går ut på att sociala problem och konflikter gestaltas på scenen. Sedan många år tillbaka arbetar han med en övning kallad ”Rättegången”, där ett samhällsproblem bildligen ställs inför rätta och där eleverna agerar åklagare, försvarsadvokat och domare.

Men förra året spillde gestaltningen av en ”rättegång” mot ”hatpropaganda” utanför scenen och blev till ett verkligt politiskt drama som kunde följas i lokala medier.

– En av mina elever vägrade plötsligt delta. Hans pappa och syster skulle ha sagt till honom att protestera om jag tog upp ”politik, ideologi och mångfald”, berättar Pedro Barbara.

Skolan lät till slut eleven sitta av lektionerna utan att delta i pjäsen och i stället lämna in skriftliga uppgifter. Någon månad senare krävde hans föräldrar ett möte med läraren.

– Jag satt i timmar utanför arbetstid medan de ifrågsatte mina yrkeskunskaper, mina metoder och mina uttalanden, samtidigt som de spelade in hela samtalet. Alla deras frågor var hämtade från en manual på Escola sem Partidos hemsida.

Sedan dess har elever som sympatiserar med Pedro Barbara varnats för att andra elever med mer reaktionära åsikter spelar in alla hans lektioner i hemlighet.

Pedro Barbara, dramalärare.

– Det har fått mig att ständigt vara vaksam på vad jag gör och väga mina ord, säger han.

Något tiotal mil söder om Rio de Janeiro ligger Barra Mansa, en medelstor och ganska välmående stad med moderna höghus, uppvuxen kring ett av Latinamerikas största stålverk. Här utlöste de nya strömningarna en infekterad konflikt bland föräldrarna och principen om ”familjens rättigheter” ställdes på sin spets.

Det som startade det hela var en barnbok – ”Omo-Oba – historias de princesas” (berättelser om prinsessor). Boken skildrar några afrobrasilianska flickor som hittar förebilder i afrikanska myter och legender.

Det har fått mig att ­ständigt vara ­vaksam och väga mina ord.

Evangeliska föräldrar, som uppfattade den som en antikristen attack och propaganda för den afrobrasilianska religionen umbanda, fick först bort den från litteraturklasserna. Andra föräldrar organiserade en motkampanj. Juliana Pereira de Carvalho, som förutom förälder är grundskollärare och ombudsperson i lärarfacket SEPE, var en av de senare.

– Lagen säger att skolan ska lära ut afrikansk historia och kultur. De som blev skrämda av boken kunde oftast mycket lite om ämnet, säger hon.

Efter att Oma-Obas vänner samlat tusentals namnunderskrifter kom skolan först med en kompromisslösning – klasserna delades upp på litteraturlektionerna mellan dem som läste Omo-Oba och dem som använde en annan bok.

Juliana Pereira de Carvalho, lärarfacket SEPE.

– Plötsligt hade vi fått ett litet apart­heidsystem där barnen segregerades beroende på föräldrarnas åsikter och bakgrund, säger Juliana Pereira de Carvalho.

Efter ännu mer debatt och medieuppmärksamhet i resten av landet blev ”prinsessorna” till slut obligatoriska för hela skolan igen. Hur det kommer att gå under det nya politiska styret vet hon inte.

Ett extremt motstånd mot det man kallar ”genusideologin” har blivit ett huvudnummer i de fejknyheter som bidrog till Bolsonaros valseger. Utbildningsministern Alessio Ribeiro Suoto har bland annat sagt sig vilja eliminera sexualundervisning och införa kreationism i läroplanen. Ett nationellt lagförslag, som är under behandling, försöker nu lagfästa många av kraven ovan och det ska bland annat bli obligatoriskt att sätta upp en lista på ämnen som inte får tas upp i undervisningen.

Lärarfacken har kommit in med juridiska invändningar mot många föreslagna lagar och dekret. Hur mycket som lyckas passera kongressen, och sedan accepteras i domstol, återstår att se. Juliana Pereira de Carvalho menar att fackets motstånd i första hand ska gå den politiska vägen och att man måste organisera sig tillsammans med andra grupper som hotas av Bolsonaros politik – till exempel hbtq-personer och landets urbefolkning.

– Vi måste gå ut och tala med föräldrarna, vederlägga myter och förklara varför den pedagogiska friheten är viktig och vad vi riskerar att förlora. Det finns ingen annan väg, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin