Läs senare

Friast av friskolor – hur arbetar Waldorf?

Hos Skolverket ligger anmälningar om kunskapsbrist, kränkningar och sekretessbrott. Samtidigt har inga andra skolor fått så stor frihet att själva styra över sin verksamhet. Vi har tittat närmare på Waldorfskolorna.

21 apr 2005

 En kommunal skola måste ledas av en rektor, ha behörig personal och utfärda betyg. Allt detta slipper landets Waldorfskolor. Inga andra friskolor har fått så många undantag i skollagstiftningen. – Waldorfskolorna har en relativt lång tradition i Sverige, säger Sten Ljungdahl, kansliråd på utbildningsdepartementets gymnasieenhet. 
   – Det har funnits en politisk majoritet för att göra den här typen av undantag så att de kan fortsätta att arbeta i enlighet med sin ideologi. Jag kan inte minnas att någon har varit motståndare till det. Frågan är hur Waldorfskolorna förvaltar sin frihet. För att undersöka saken har Lärarnas tidning gått igenom samtliga anmälningar mot Waldorfskolor som lämnats in till Skolverket under de senaste åren. Vi har läst kommentarerna och även tittat på de tillsynsrapporter som Skolverket upprättat i samband med sina besök på skolorna. 
   Våren 2003 gick Peter Eklund ut i vuxenlivet efter tolv år på Martinskolan i Hökarängen söder om Stockholm. Så här beskriver han sin skoltid: – Problemen började redan i högstadiet och fortsatte gymnasiet ut. Det gällde framför allt i matte och de naturvetenskapliga ämnena. 
   Efter första året på Waldorfgymnasiet kände Peter Eklund att han inte lärde sig någonting. Han bytte till en kommunal gymnasieskola och började för säkerhets skull om i ettan. 
   – Det var i princip totalt kört redan från början. Efter att ha pluggat nästan dygnet runt i en månad tog jag slut. Jag fattade ingenting och gick tillbaka till Waldorfskolan igen. 
   Just nu läser han en eftergymnasial yrkesutbildning. Han skulle gärna vilja gå vidare med högskolestudier men är rädd att han inte klarar det. – Kreativitetsmässigt finns det nog ingen bättre skola än Waldorf. Men ska man ha en framtid på högskolan eller universitetet så blir det tufft. Skolverket konstaterade i sitt svar på Peter Eklunds anmälan att man hade upptäckt ”vissa brister, bland annat avseende skolans uppföljning av elevernas kunskapsutveckling” under en nyligen genomförd tillsyn på grundskoleutbildningen vid Martinskolan. 
   Carl-Olof Fägerlind har arbetat som lärare och fysikdidaktiker i 25 år. Höstterminen 2003 jobbade han som mattelärare på Kristofferskolan i Bromma. Det han upplevde där fick honom att skriva ett upprört brev till Skolverket och fråga om Waldorfskolans naturvetenskapliga undervisning verkligen uppfyller skollagens krav. 
   – Eleverna kan inte multiplikationstabellen och grundläggande matematik. När jag frågade eleverna i årskurs elva vad 1/3 gånger tre är kunde ingen svara. När jag frågade eleverna i årskurs sju hur hög min elräkning blir om mitt hus förbrukar 39 000 kWh och varje kWh kostar en krona kunde ingen av 30 elever svara. Skolverkets svar blev att hans anmälan inte föranledde några omedelbara åtgärder, men att den skulle beaktas vid nästa inspektion på skolan. 

Många anmälningar handlar om hur skolorna sopar problem med mobbning och lärare som kränker elever under mattan, fryser ut föräldrar som ifrågasätter, bryter mot sekretessen och anställer personal efter tycke och smak, inte efter kompetens. En mamma, vars son fick en spark i sidan av en vikarierande lärare, skriver så här i sin anmälan: ”Som jag ser det är denna misshandel delvis en konsekvens av att man ständigt rekryterar personal av alla kategorier till skolan. Föräldrar, grannar, kompisar och så vidare tillfrågas vid lärarbehov, så även vid denna lärartillsättning.” 
   ”Det blir beroenderelationer och bakbundenhet. Missriktade lojaliteter och allianser. Ja, jag skulle vilja gå så långt som till att säga att skolan börjar anta sekteristiska drag.” 
   Skolverket utredde aldrig lärarsituationen utan stannade vid att konstatera att skolan hade ”vidtagit adekvata åtgärder för att komma till rätta med den svåra situation som uppstod i och med den här händelsen”. Några föräldrar som anmält Waldorfskolor till Skolverket pratar om de dolda maktstrukturer och osynliga hierarkier som uppstår på rektorslösa skolor. 

– Man får inte ställa frågor, man får inte vara kritisk. Den platta organisationen gör att det är svårt att nå fram till rätt person. Många sitter på flera stolar samtidigt och kan plötsligt hamna i en situation där de ska bedöma sitt eget arbete, säger en mamma. – Det är ju med eftertanke man väljer den här skolformen. När personalen då säger: ”ni kanske inte trivs här, ni kanske ska ta era barn härifrån”, så känns det djupt orättvist. 
   En mamma som har barn på en annan Waldorfskola berättar att hon helt har gett upp försöken att komma till tals med skolan. 
   – Om ett barn mobbas hänvisar man till andliga dimensioner, till barnets karma. Allting beror på barnet, inget på omgivningen. Den som ifrågasätter blir utfryst och till slut ger man upp och flyttar sitt barn. Flera föräldrar berättar om massavhopp från klasser på vissa Waldorfskolor. På Waldorfskolefederationen finns emellertid ingen statistik över elevomsättningen på skolorna. 
   – En del klasser är väldigt stabila. Sen är det kanske andra som inte riktigt trivs, säger Örjan Retsler på Waldorfskolefederationen. 
   Visst finns det avarter, skolor som inte har skött elevärenden ordentligt och heller inte skapat tydliga strukturer så att föräldrarna vet vart de ska vända sig, säger han. Men problemet är inte generellt. 
   På Waldorfskolefederationen diskuteras ledningsfrågan intensivt, inte minst på grund av Skollagskommitténs förslag om att alla skolor måste ha en rektor. – Vi tycker att ett delat ledarskap har framtiden för sig. Samtidigt ställer det krav på att man inte tappar bort eleven i processen, säger han. 
   – Vi har redan nu rektorer på ett par Waldorfskolor. Det är svårt att hävda att det inte fungerar. 

LÄS MER:





4Friast av friskolor – hur arbetar Waldorf?





4Maktkamp leder till Waldorfskolornas förfall





4 Steiner lever i Höör





4 Stort bortfall gör nationella proven svårbedömda





4 Lärarlönerna fördelas – när allt annat är betalt





4Resultat tillsynsbesök på Waldorfskolorna

BEATRICE PALM 

FAKTA/WALDORFSKOLOR

Waldorfpedagogiken har fått sitt namn efter cigarettfabriken Waldorf-Astoria i Stuttgart. Där grundade antroposofen Rudolf Steiner den första Waldorfskolan 1919.

Kännetecknande för Waldorfskolorna är att ”hela människan går i skolan”. Därför har konstnärliga och skapande verksamheter en central roll i undervisningen. Kunskapsinhämtandet bygger i stor utsträckning på vad lärarna berättar/dikterar för eleverna, som antecknar och illustrerar i sina arbetshäften. Läroböcker förekommer bara sparsamt och då i de högre klasserna.

Läsåret 2003/2004 fanns det 41 Waldorfskolor i Sverige. 33 skolor tillhör Waldorfskolefederationen, ett samarbetsorgan för Waldorfskolorna i Sverige. Waldorfskolorna hade sammanlagt 5 724 elever. 145 gick i förskoleklass, 4 795 i grundskolan och 784 elever på Waldorfgymnasie

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin