Läs senare

»Fristående aktörer bör få utbilda lärare«

Flytta de nationella proven från årskurs 9 och förändra lärarutbildningen.
Det föreslår Moderaternas talesperson i skolfrågor.

20 aug 2015
»Fristående aktörer bör få utbilda lärare«
»Låt staten ta över skolor som inte fungerar.« Foto: Joakim Roos

Har ni mamma hemma?Dörren till den stora vitputsade villan, mitt i Lilla Edet, öppnas av en flicka och en pojke som tittar nyfiket på oss.

Efter någon minut kommer Camilla Waltersson Grönvall ut genom en dörr i hallen. Hon ursäktar sig med ett stort leende för att hon är en tidsoptimist. Det är fortfarande sommarlov hos familjen Waltersson Grönvall. Barnen skickas till affären för att handla vaniljvisp och rosor. De ska åka till Liseberg efter intervjun. 
Du är själv lärare. Varför valde du det yrket?— För att jag älskar att få vara en liten del i barnens utveckling och med på resan de gör till självständiga individer. Att få göra skillnad för strulnissarna och vara med när saker ramlar på plats gör läraryrket till världens bästa jobb.

Men trots allt väljer många bort yrket och bristen på lärare är stor. Lärarnas tidnings kartläggning av lärarbristen i maj visade på stora skillnader mellan olika ämnen och olika delar av landet. 
Hur ska lärarbristen lösas? — Vi måste använda modern teknik för fjärrundervisning på orter som ligger avlägset, där man inte får tag på exempelvis modersmålslärare eller lärare i moderna språk. Vi måste hitta fler vägar in i läraryrket för att nå andra yrkeskategorier. Genom nya arbetsformer och anställningsformer i skolan kanske vi kan locka tillbaka lärare som gått till andra branscher.
Vad anser du om legitimationsreformen? — Ja, hur ärlig ska jag vara … Jag har många gånger önskat att vi hade dragit ett streck det år som reformen infördes och gett lärarlegitimation till dem som då hade lärarutbildning. Det är en viktig reform men vi underskattade hur komplext det var med alla olika lärarutbildningar.  
Behövs ytterligare förändringar?— Alla skolhuvudmän ska ge sina lärare en individuell plan för kompetensutveckling för att garantera att de får fortbildning kontinuerligt. 
— På sikt vill vi att lärare också ska vara skyldiga att fortbilda sig regelbundet för att få ha kvar sin lärarlegitimation.

Foto: Joakim RoosFörra regeringen, med Moderaterna i spetsen, införde nationella prov i SO och NO-ämnena. Efter maktskiftet gjorde den nuvarande regeringen dessa prov frivilliga.
I en politisk debatt i Almedalen sa du att det var bra att nationella proven i SO och NO blev frivilliga för skolorna. Varför? — De nationella proven är viktiga inte minst för likvärdigheten. Men det har blivit en för stor börda med prov i både årskurs 3 och 6. 
Du sa även att alliansregeringen har skjutit över målet när det gäller de nationella proven i årskurs 3. Vad menade du med det?— Jag är varm anhängare av nationella prov, även i årskurs 3, men de måste bli betydligt mindre omfattande. Elever i årskurs 3 ska inte behöva använda 16 dagar av en termin till att göra nationella prov. Man kan inte mäta allt. Därför behöver vi en professionell översyn och utvärdering av proven. 
— Jag ställer mig också frågande till om det är rimligt att ha nationella prov under sista terminen i årskurs 9. Proven borde snarare ligga i årskurs 8, så att man har tid att förbättra sig under det sista året i grundskolan.
Regeringen satsar nu tre miljarder årligen, från och med nästa år, på att höja lönerna för cirka 60 000 särskilt skickliga lärare. Tycker du att det är en bra åtgärd? — Jag tror att regeringen gör ett misstag när den väljer att inte arbeta vidare med Alliansens karriärlärarreform. Nu riskerar vi att få förstelärare som får 5 000 kronor i lönelyft och »andrelärare« som får 3 000 kronor med regeringens reform. 
Behåller Moderaterna den statliga satsningen på lärarlönerna om ni vinner nästa val? — Det är svårt att säga exakt var vi är år 2018, men jag är anhängare av långsiktiga lösningar. Vi tittar nu på hur man kan styra och leda svensk skola och när de förslagen är klara kan det påverka statliga satsningar som vi vill göra. Jag anser att det var ett stort misstag att inte inkludera skolledarna i lönesatsningen. 
Hur skulle ni vilja höja lärarlönerna?— Vi vill utveckla karriärtjänsterna ytterligare och ta fram fler förslag på tjänster som ska ge högre löner. Bland annat vill vi att staten tar över skolor som inte fungerar och låta särskilt yrkesskickliga lärare arbeta där under några år.
Du har kritiserat regeringen för att den försöker minska lärarbristen genom fler platser på lärarutbildningen trots att dagens platser inte är fyllda. Hur vill Moderaterna få fler sökande?— Vi vill arbeta vidare med vårt premiesystem. Det innebär att studerande som läser till lärare i vissa bristämnen får en summa pengar efter examen. Vi behöver också öka kvaliteten på utbildningen med fler lärar-ledda lektioner. Att konkurrensutsätta lärarutbildningen med fristående aktörer kan också skapa en attraktivare lärarutbildning. 
— Vi vill också att svenska som andraspråk, specialpedagogik, digital kompetens och ledarskap ska ingå för alla som läser till lärare.
Vissa skolor har allvarliga ordningsproblem och ständiga lärarbyten medan andra har en stabil lärarkår med behöriga lärare. Hur ska Sveriges skolor bli likvärdiga?— Skolinspektionen bör få ett helt annat uppdrag så de kan stödja skolor som inte fungerar. Vi måste sätta in statliga insatser på de skolor där det behövs mest. Lärarutbildningarna på olika lärosäten måste bli mer likvärdiga. 
— Vi vill också titta på skolledarrollen. Eleverna ska få en tidig bedömning av sina kunskaper så att de som behöver kan få stöd. 
Driver ni fortfarande frågan om betyg i årskurs 4?— Vi vill först ha en utvärdering av betyg i årskurs 6 och en försöksverksamhet med betyg för 100 skolor i årskurs 4. Det var den betygsöverenskommelse som vi gjorde med regeringen. 
Hur ser den svenska skolan ut om tio år?— Den är mycket mer flexibel och man arbetar med olika lärprocesser, som till exempel estetiska. Det tidiga stödet för elever är en självklarhet. Vi har blivit bättre på att ta till vara och stimulera alla barns förmågor, även de duktigaste. Och skolan är en bättre helhet från förskola, skola, fritids till gymnasiet.

Sagt om Camilla Waltersson Grönvall

– Hon är en bullrig, glad, hjärtlig och oerhört positiv person som inte går någon förbi utan att märkas. Vi ligger oerhört långt från varandra politiskt men har ändå funnit varandra på det personliga planet. 
 
Rossana Dinamarca, riksdagsledamot  Vänsterpartiet. 
 
– En trevlig, kul och mycket engagerad person som brinner för skolan. Hon har en bred kompetens, både när det gäller yngre och äldre barn, från sitt yrkesliv som lärare.
 
Eva-Lis Sirén, före detta ordförande Lärarförbundet.

In på livet med Camilla Waltersson Grönvall

Aktuell Moderaternas utbildningspolitiska talesperson efter Tomas Tobé.
Ålder 46 år. 
Bor Villa i Lilla Edet.
Familj Maken Niclas och barnen Maximilian, 11, Alexander, 9, och Cornelia, 6.

Foto: Joakim Roos

Yrkesbakgrund Högstadielärare i svenska och engelska. Tjänstledig sedan 2009 från Sjuntorpsskolan i Trollhättan. Kom in i riksdagen 2010 och har suttit i utbildningsutskottet sedan dess.
Fritid Om hon hade mer fritid skulle hon njuta av att läsa deckare, sjunga mer och spela piano.
Det vill jag lära mig Fotografera.
Personlig pryl Ett vitt piano.

ur Lärarförbundets Magasin