Läs senare

Fritidspedagoger värnar sin tid

Schemalagd planering ger högre kvalitet. Det tycker fritidspedagogerna i Järpen som nu är oroliga för att den reglerade planeringstiden ska försvinna.

29 apr 2010

Det är planeringstid i lärarrummet på Skansborgs skola i Järpen, ett par mil öster om Åre. Fritidspedagogerna Maria Eriksson och Ingela Svensson går igenom almanackan för nästa vecka.
— Föreläsningarna i vecka 17, är inte det heldagar? Vem täcker upp på fritids då?
Grovplaneringen finns som en stomme men det är mycket som tillkommer. Allt handlar inte bara om praktiska frågor. Mycket tid går åt till att prata om barnen, hur de mår och utvecklas och om hur gruppen fungerar.

Hittills har fritidspedagogerna i Åre kommun haft ett lokalt avtal om fyra schemalagda timmar i veckan för planering. Ingela Svensson som jobbar i förskoleklassen har ytterligare en timme och dessutom lite extra tid för att hon håller i utvecklingssamtalen.
Maria Eriksson har också möjlighet att få extra planeringstid vid behov, om hon ansvarar för ett undervisningstema till exempel. Den som packar till utemellis på måndagar har en timme till det och då brukar det bli lite tid över för annat. Och på
fredagar, om det är få barn kvar på ­eftermiddagen, finns det också utrymme för planering.

Skansborgs skola är en F—2-skola med närmare 60 elever, uppdelade i två spår. Fritidspedagogerna, förskolläraren och grundskollärarna jobbar tätt ihop i ett arbetslag. Det finns alltid tre vuxna på 30 barn, vilket gör att det för det mesta går att frikoppla någon om det finns behov av extra planering eller förberedelser.
— Vi har så mycket insyn i varandras verksamheter och behov av planering så det är aldrig några problem att få till det. Det här sättet att jobba gör att vi kan vara flexibla, säger Maria Eriksson.
Alldeles nyligen gick det
lokala avtalet om planeringstid ut i Åre kommun. Än så länge har det inte förts några diskussioner om framtiden, vilket betyder att avtalet löper på. Men Maria Eriksson och Ingela Svensson kan känna en viss oro över att deras planeringstid inte längre kommer att vara reglerad.
— Det händer ju att det försvinner planeringstid för oss också och då kan jag bli otroligt stressad. Om jag inte vet när jag kan få tid att planera hänger frågan över mig hela tiden — kan jag gå i väg nu, efter lunch, i morgon bitti? säger Ingela Svensson.
Maria Eriksson tror att planeringen blir bättre och mer effektiv om den är schemalagd.
— Har jag en fast tid så har jag redan planerat vad jag ska göra på den tiden. Får man bara en halvtimme här och där när det råkar passa så går ju en massa tid åt att tänka ut vad man ska göra just den stunden.

Både Maria Eriksson och Ingela Svensson tycker att det är bra att rektorn kan avgöra om någon behöver mer tid vid behov. Men det är också viktigt att det finns ett minimum, till exempel fyra timmar.
— Jag tror inte att rektorn hinner se hur mycket planeringstid som behövs totalt. Det kan också bli orättvist fördelat om man inte har sin egen tid. Vissa är bra på att tala om sina behov, andra är mer tysta, säger Maria Eriksson.

Fråga

Blir DU stressad av teknikkrångel i skolan?

ur Lärarförbundets Magasin