Läs senare

Fritt fram för skolavslutning i kyrkan

SKOLAVSLUTNINGBara veckor efter att debatten om religiösa rum senast var aktuell, runt Lucia och jul, kommer utredarens förslag: nu är det fritt fram för "Den blomstertid nu kommer" och kyrkoavslutning.

av Emma Olsson
08 jan 2020
08 jan 2020
Fritt fram för skolavslutning i kyrkan

I utredaren Lars Arrhenius uppdrag om religiösa inslag i skolan, var skolavslutningen en punkt. Regeringen och samarbetspartierna L och C vill en gång för alla röja alla tvivel kring hur avslutningar får firas i skola och förskola.

Detta eftersom skollagens förbud mot konfessionella inslag i undervisningen ibland tolkats som att det inte är tillåtet att fira skolavslutning i kyrkan, eller att sjunga psalmer.

– Min uppfattning är att alla skolor, förskolor och fritidshem får oberoende av inriktning förlägga sina avslutningar och uppmärksammande av traditionella högtider i gudstjänstlokaler, säger han, vid en presskonferens.

För majoriteten av alla svenska elever, de som inte går i en religiös skola, är deltagande i gudstjänstlokalen dock frivilligt.

– Jag tycker det är okej med skolavslutningar i gudstjänstlokaler, där det till exempel sjungs psalmer och liknande som i andra fall skulle betraktas som religionsutövning, men som vid sådana här tillfällen snarare är uttryck för gemenskap och tradition. Jag är fullt medveten om att vissa harinvändningar mot det, men det är en lösning som tillgodoser det många vill ha – en lugn och trygg skolavslutning som ger gemenskap. Det är ett pragmatiskt förslag som fungerar, så länge rektor bestämmer över skolavslutningen, säger utbildningsminister Anna Ekström till Lärarnas tidning.

I en enkät med svenska rektorer som Kyrkans tidning gjorde våren 2019, visade det sig att diskussionerna om avslutningar i kyrkan minskat. Av rektorerna uppgav en fjärdedel att frågan varit på tapeten nyligen, att jämföra med 60 procent år 2013.

Från och med 30 juni 2023 föreslår utredaren ett förbud mot nya religiösa friskolor.
Förskolan omfattas inte av förslaget.

En procent av Sveriges alla elever går i konfessionell grundskola

Detta läsår går drygt 9 400 elever på en konfessionell grundskola, enligt Skolverkets skolenhetsregister. Det motsvarar knappt 1 procent av grundskolans elever.

   I registret är 72 skolor noterade som konfessionella. De skiljer sig mycket åt sinsemellan vad gäller storlek, elevsammansättning, lärarkompetens och studieresultat.

   Majoriteten av dessa registrerat konfessionella skolor är kristna. Ett tiotal är muslimska och en är judisk.

   Andelen elever med utländsk bakgrund på konfessionella grundskolor är 46 procent. Kommunala skolor: 27 procent. Övriga friskolor: 29 procent.

   Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 68 procent i de konfessionella friskolorna. Kommunalaskolor: 85 procent. Övriga friskolor: 76 procent.

   Läsåret 2017/18 hade 75,7 procent av de konfessionella friskolornas elever godkänt betyg i alla ämnen. Kommunala skolor: 73,3 procent. Övriga friskolor: 85,4 procent.

   Samlad statistik för konfessionella förskolor saknas. Enligt utredningen finns minst 242 sådana, motsvarande drygt 10 procent av alla fristående förskolor.

   Källa: SOU 2019:64, Nya regler för skolor med konfessionell inriktning

TT

ur Lärarförbundets Magasin