Läs senare

Ge pengar så att lärarna kan jobba kompensatoriskt

DebattSnåla marginaler försvårar för lärare och skolledare som ska planera verksamheten så att även barn från knappa förhållanden kan vara med. Kommuner och friskolor måste anslå mer pengar så att skolan kan bli verkligt avgiftsfri, skriver Majblommans generalsekreterare Tove Lindahl Greve.

23 jan 2019

Om debattören

Tove Lindahl Greve

Generalsekreterare

Majblomman

Idag den 23 januari avslöjas färgen på 2019 års majblomma som börjar säljas av mellanstadieelever över hela landet i april. Majblommans arbete för barns jämlika villkor finansieras sedan 1907 helt av försäljningen av blommorna.

Idag lever 145 000 barn i Sverige i familjer där inkomsten inte räcker till det mest nödvändiga. Många av er lärare träffar barnen varje dag.

Bild: Colourbox

Majblomman lär känna dem på annat håll. Vi får ta del av deras vardag genom de ansökningar om ekonomiskt stöd som kommer in till våra lokalföreningar. I ansökningarna kan vi bland annat läsa om vad det skulle betyda för barnet att få gå en termin till i fotbollsskolan, att få en vinteroverall som inte är trasig eller en telefon för att hålla kontakt med kompisarna. Mellan raderna tar vi del av en verklighet som får konsekvenser för det enskilda barnet och för samhället i stort.

Socioekonomiska förutsättningar påverkar även hur det går för elever i skolan. I rapporten ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor” som gavs ut 2018 konstaterar Skolverket att betydelsen har ökat mellan 2000 och 2015.

Barn som vuxit upp i ekonomisk utsatthet kan redogöra för att det inte är bara är betyg och skolresultat som påverkas. Kostnader i skolan upplevs som exkluderande och betungande för barn i familjer där det saknas ekonomiska resurser. Barnen väljer därför att avstå från gemensamma aktiviteter och sociala sammanhang.

Utöver det ekonomiska stöd som delas ut till barn i ekonomisk utsatthet arbetar Majblomman för att förändra strukturer som upprätthåller barnfattigdom i Sverige. Ett exempel på detta är kommunernas och friskolornas oförmåga att leva upp till tionde paragrafen i skollagens tionde kapitel, som anger att svensk skola ska vara avgiftsfri.

Få kommuner har riktlinjer för vad en avgiftsfri skola innebär och hur den ska realiseras. Vi befarar att detta låga engagemang speglas i budget och anslag till skolor.

I Majblommans rapport ”Andra tycker jag är konstig” från 2018 undersöker vi hur Sveriges kommuner arbetar för att skapa mer jämlika förhållande för barnen på hemmaplan. Rapporten konstaterar att få kommuner har riktlinjer för vad en avgiftsfri skola innebär och hur den ska realiseras. Vi befarar att detta låga engagemang för frågan speglas i budget och anslag till skolor i kommunen. Snåla marginaler skapar en omöjlig situation för lärare och skolledare som ska planera och finansiera verksamheten.

Majblomman verkar för att Sveriges kommuner och andra skolhuvudmän ska ta sitt ansvar och ge utrymme i budget för att skolan ska kunna bedriva en verkligt kompensatorisk verksamhet. På lång sikt förlorar samhället på att barn hamnar utanför. Att ta skolans kompensatoriska uppdrag på allvar är en social investering.

Diskussionen om vad utbildningen ska kosta per elev måste tas när skolpolitiker diskuterar skolpengen, inte när lärare planerar lektioner eller när föräldrar diskuterar skolresan.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: