Läs senare

Ge skriftspråket konkurrens för inlärningens skull

DebattMed all kunskap som finns om elevers olika svårigheter är det förvånande att vi fortfarande tycker att den skrivna texten är så viktig för inlärningen. Vi måste tillåta även andra sätt att lära och visa vad man kan, skriver Gunilla Danielsson, förälder till en bokmal med dyslexi.

Om debattören

Gunilla Danielsson

Förälder till en bokmal med dyslexi

Jag tror på allvar att vi måste förändra hela vår syn på inlärning och vad vi mäter. Det handlar inte om att det är lite orättvist här och var för en del som har svårt i skolan. Det är mycket större än så.

Det handlar om rätten till utbildning och om samhällsekonomi. Det handlar om rättvisa och jämlikhet. Det handlar om individer och det handlar om styrkor.

Illustration: Colourbox

Vi har nått långt i forskningen men ändå baseras undervisningen i skolan i mycket på samma gamla normer som den alltid har gjort. Det är bestämt vad som ska läras och hur det ska läras ut. Det ska bedömas och mätas och slutligen redovisas till Skolverket genom de nationella proven.

Givetvis krävs styrning men det behöver också finnas fler vägar. Med all kunskap som finns om olika svårigheter, men framförallt om olika styrkor som vi alla bär på, är det förvånade att vi fortfarande tycker att den rådande normen för inlärning är så viktig – så viktig att den till och med låter elever knäckas.

Läsning med ögon som avkodar är ett väldigt bekvämt sätt att läsa och jag menar inte att det inte är bra att lära sig skriva så bra man kan. Det är dock bara ETT sätt. Vi vet att en del har starka visuella eller verbala styrkor, men exekutiva svårigheter som hämmar deras förmåga att uttrycka sig i skrift. Kanske måste inte alltid det skrivna språket väga tyngre vid bedömningen än det muntliga eller visuella?

Så syssla gärna med strukturerad fonologisk avkodningsträning på skoltid men var frikostigt uppmuntrande även till andra sätt att läsa. De kommer inte hämma någons förmåga att avkoda, de kommer att gynna den.

Vi missar faktiskt en hel massa kompetens om vi låter individer hamna utanför utbildningssystemet för att det skrivna språket inte är deras styrka.

Undervisa gärna i stavningsregler på skoltid men låt eleverna använda stavningshjälp och låt dem skriva med digital teknik. Det underlättar inlärningen.

Sedan har vi matten. Vi vet att det inte alls är avancerad matematik att automatisera tabeller. Ändå låter vi barn träna och slita i åratal med dessa förbaskade tabeller utan att de någonsin blir särskilt snabba på det och istället använder fingrarna i smyg (fingrarna som är så bra och bör användas flitigt).

Släng fram miniräknarna! De som kan lära sig att automatisera kommer att göra det ändå. Varför skulle man inte det om man kunde? Att ha en miniräknare i huvudet vore väl underbart? Jag har det inte, jag har min i telefonen.

Vi missar faktiskt en hel massa kompetens om vi låter individer hamna utanför utbildningssystemet för att det skrivna språket inte är deras styrka. Dyslexi för med sig jättemånga andra styrkor – testa dem!

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin