Läs senare

Geografi mer än Europa

Regeringen inför en 13-årsgräns för världen utanför Europa. Vi vill ge globala perspektiv, skriver ansvariga för kursplanen.

08 Dec 2010
Geografi mer än Europa
Bild: Marie Kassman

Jan Björklund argumenterar tydligt för sina ändringar av kursplanen i geografi. Han gör det genom att framhålla värdet av kunskaper i namngeografi och menar också att vi som skrivit förslaget inte skulle dela denna syn.

I en radiointervju hävdade Björklund att »det har funnits en väldig strävan hos kursplaneförfattarna att ta bort namngeografi ur kursplanen för geografi«. Detta är fel.

I Skolverkets förslag till centralt innehåll för år 1—3 står: »Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna, samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven«. För år 4—9: »Namn och läge på länder, regioner, städer, hav, sjöar, floder, bergskedjor och öknar som eleven möter i undervisningen.«

Vår kritik handlar om att regeringen begränsat mellanstadiets studieområde till Europa. Vårt sätt att skriva fram namnkunskap öppnar för globala perspektiv och förståelse av samband. Detta bildningsideal ligger också i linje med läroplanens värdegrund och skolans uppdrag. Departementets ändringar präglas av en eurocentrisk syn som står i kontrast till läroplanen. Regeringens ändringar rubbar också logiken mellan syfte och centralt innehåll i kursplanen.

Det är lättare att lära ett nytt språk om man använder språket till kommunikation, och inte bara lär glosor utantill. Vi menar också att lärande av geografiska namn underlättas om namnen ingår i sammanhang.

Eleven kan lära sig namn på floder i olika världsdelar och samtidigt jämföra livsmiljöerna där floderna rinner ut i havet. Då växer kunskaper inte bara om flodernas namn utan också om att det ofta ligger städer vid flodmynningar. En sådan förståelse föder nyfikenhet att ta reda på relationen mellan städer och flodmynningar i Sverige och grannländerna.

När eleverna upptäcker att Åmål ligger där en å går i mål har eleven ett nytt verktyg att förstå världen med. Med stöd av detta verktyg och en god lärare kan eleven lättare förstå andra städers namn och lägen.

Slutsatsen att geografiska namn måste läras i en viss given ordning bortser från förändringar som pågår i världen och begränsar också Sveriges framtida roll i världen.

Sverige är en liten del av världen men världen är en växande del av Sverige. Att då sätta parentes om världen utanför Europa under mellanstadiet gynnar inte kreativt tänkande och entreprenörskap.

Utveckling inom ekonomi, stadsbyggande och kultur är stark i världsdelar utanför Europa. Drivkrafterna är hopp och framtidstro vilket inte präglar Europa i lika hög grad.

En 13-årsgräns för nyfikenhet om världen utanför Europa stämmer inte med läroplanens »…ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser«.

Vi hoppas att regeringen visar öppenhet att bredda geografikursplanens perspektiv till att omfatta kunskaper för att förstå hela den värld som våra ungdomar lever i, och som vårt samhälle är en alltmer integrerad del av. 
 

ur Lärarförbundets Magasin