Läs senare

Ger vi flickor och pojkar likvärdig undervisning?

DebattFrågan som vi alla kanske har att ställa oss är: formar vi genus eller föds vi till det? Vi vet att alla är olika, men kan vi påverka i vilken riktning vi utvecklas i och framför allt; påverkas elevernas betyg beroende på om de är killar eller tjejer? Vi har i många år vetat att genus används för att urskilja vad som formar kvinnor och mäns sociala beteenden, men hur visar detta sig när det kommer till betygen?

28 aug 2019

Om debattören:

Kristin Damm Nygårdh

Lärare Hovsjöskolan, Falun

Jag har under en längre tid analyserat begreppet genus och tittat närmare på vad begreppet egentligen står för. Framför allt har jag ställt mig frågan som: Skiljer sig betygen mellan killar och tjejer? Om ja, vad kan vi göra åt det? Och vad kan det eventuellt bero på att skillnaderna är så pass stora?

Jag arbetar som lärare vid Hosjöskolan i Falun och har varit verksam i elva år. Vår skola driver skolutvecklingen på många olika plan. Vi är en skola för alla, en skola som ger trygghet och en skola som anser att lärandemiljön är otroligt viktigt för elevernas utveckling. Vi anpassar både studier och miljön och använder olika tekniker för att fånga upp varje individs behov, självklart efter läroplanens centrala mål.

I min analys kan jag konstatera att slutbetygen i Falu kommun skiljer sig markant åt bland flickor och pojkar i åk 6. Flickor har högre genomsnittsbetyg än killar på nästan alla skolor runt om i kommunen. Detta sker år efter år under flera decennier. Jag kallar detta för ett globalt fenomen.

I min analys kan jag konstatera att slutbetygen i Falu kommun skiljer sig markant åt bland flickor och pojkar i åk 6. Flickor har högre genomsnitts-betyg än killar på nästan alla skolor runt om i kommunen.

Vilka mekanismer ligger bakom? Behövs det fler manliga lärare? Eller mognar tjejerna bara fortare?  Det har visat sig att killar har en högre drivkraft för den yttre motivationen och tjejer arbetar hårdare för den inre styrkan. Flera undersökningar visar att flickor hjälper varandra mer och har på så viss generellt bättre studieteknik. Är detta kulturellt betingat?

Illustration: Maria Raymondsdotter

Jag anser att vi pedagoger måste individanpassa undervisningen ännu mer än vad vi gör i dag. Vi måste fånga elevernas intresse. Att som lärare ha kunskap om elevernas ”ryggsäck” och erfarenheter är en grund till utveckling. Lärandet ska ske där eleverna befinner sig.

Vi vet alla att kroppsspråket är av en betydande vikt, men hur tilltalar vi våra elever, till vem ställer läraren öppna frågor/följdfrågorna? Vem blir avvisade med begreppen vänta, sen, strax, inte nu? Kan läroplanen vara mer utformad för flickor? Hur vet vi att eleverna verkligen förstår/ tar in kunskap på bästa sätt?

Hur placerar vi våra elever i klassrummen? Blandar vi flickor och pojkar? Sätter vi vissa elever långt fram/ långt bak? Finns det någon baktanke med rumsplaceringen? Om nu killarna har lägre betyg i skolan, hur kan vi fånga deras motivation/engagemang att höja sina betyg? Beror det på inställning? Behöver pojkar andra strategier, andra medel i sin studieteknik? Kan datorn/lärplattan vara ett sätt att få undervisningen till en mer spännande/effektivare nivå?

Forskaren Inga Wernersson menar att det handlar om jämställdhetsmålen när det kommer till betygen. Vi kan utgå ifrån att pojkar och flickor på gruppnivå har samma förutsättningar intellektuellt. Jag anser att vi måste se till flera faktorer om vi ska kunna förstå och eventuellt göra någonting åt de problem som finns i undervisningen. Hur ser vi på undervisningen på individnivå?

Hur kan vi med detta i ryggen förebygga så att alla flickor och pojkar ges likvärdiga förutsättningar så att alla elever kan mötas på lika villkor?

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: