Läs senare

God ordning i skolan — och i skoldebatten

LedareRespekt och studiero ska prägla skolan. De brister som finns ska inte överdrivas men heller inte förringas. Varken skolor eller föräldrar kan dras över en kam.

20 mar 2019
Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande
Följ och kontakta mig på Twitter: @JohannaJAstrand

Läraren Catrin Johansson har skrivit ett debattinlägg i Lärarnas Tidning (nr 3/19) som fått stor uppmärksamhet. ”Jag mår inte dåligt av att ’ha många bollar i luften’, jag gillar det. Jag mår dåligt över hur jag blir bemött av föräldrar och elever. Det är stress som jag inte vill ha. Stress jag mår dåligt av.” Hon beskriver en oacceptabel lärar­vardag där föräldrar inte tar sitt vuxenansvar när deras barn uppträder utan respekt för sina lärare och sina skolkamrater.

Ett annat aktuellt exempel finns i Nybro där en lärare som stängt ute en störande elev från klassrummet polisanmälts av föräldrarna.

Dessa händelser är inte sanna överallt. Det råder inte kaos i svenska klassrum. De flesta föräldrar har en bra relation till skolan och sina barns lärare. Det finns ingen anledning att förlora proportionerna i debatten. Varken skolor eller föräldrar kan dras över en kam.

Skolan arbetar inte på föräldrarnas uppdrag, utan på samhällets.

Men debatten är lika fullt viktig. Det är alldeles för många lärare som möter liknande situationer och de problem som finns måste tas på allvar.

För när föräldraansvaret inte tas på rätt sätt försätts vi lärare i en svår – ibland omöjlig – situation. Hur ser vägen framåt ut när föräldrar till och med uppträder aggressivt? Vem ska uppfostra föräldrarna? Det är naturligtvis inte något som enkelt låter sig göras. Vi vet att bra relationer bygger på dialog och förtroende.

Men läraren får inte lämnas ensam när dialogen inte fungerar och relationer blir ­destruktiva. Det måste finnas tydliga rutiner och andra yrkesgrupper, exempelvis social­pedagoger och kuratorer, som kan ta vid när situationer som ska vara lärande i stället blir aggressiva. Det behövs skolledare som markerar, sätter gränser och tar nödvändiga konflikter för att nå fram till det som till slut kan bli konstruktivt.

På det politiska planet behövs väl avvägda insatser. Lärare ska aldrig behöva vara rädda för att göra fel när ordningsproblem förekommer. Så kristallklart måste det vara med regler och ansvar. Därför är det inte fel att ta fram en nationell plan för ökad studiero, som utbildningsminister Anna Ekström utlovat.

Men det är rätt insatser som behövs. Skolverket presenterade i höstas en kartläggning som visar att rektorerna inte efterfrågar fler disciplinära åtgärder. Nio av tio rektorer uppgav att ordningsregler, samtal, stöd och förebyggande arbete är det viktigaste. Anna Ekström gör klokt i att ha detta i minne.

Ett bra studieklimat i klassrummen bygger på att lärarna har gott om tid och resurser för sina elever, liksom tillgång till en bra elevhälsa. I dag nekas många elever särskilt stöd av speciallärare/specialpedagog – trots att lärarna påtalat behovet. Det är ingen bra grund för studiero.

Till sist: Föräldrar är inte kunder som kan reklamera lärare och undervisning. Det må finnas viss frihet att välja skola. Men skolan arbetar inte på föräldrarnas uppdrag, utan på uppdrag av hela samhället.

Anna Ekström kan passa på att förtydliga även detta.

ur Lärarförbundets Magasin