Läs senare

Gör en insats för demokratin och anmäl er till Skolval 2018

DebattSkolor och kommuner måste ta ansvar för att väcka ungas politiska intresse – särskilt i områden där valdeltagandet är lågt. Att anordna skolval överallt är ett bra sätt att jämna ut skillnaderna, skriver Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, tillsammans med företrädare för eleverna.

Om debattörerna

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

 

Jakob Amnér, förbundsordförande i Sveriges Elevråd – SVEA.

 

 

Lina Elfvin, generalsekreterare, Europeiska ungdomsparlamentet.

 

Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer.

 

 

Erik Nordlund, ordförande, Sveriges Elevråd.

 

 

Desirée Widell, förbundsordförande, Ung Media Sverige.

 

Om unga tycker att de har inflytande i samhället kan de också känna att de har makt över sina liv. Det bidrar till självrespekt, framtidstro och förtroende för hur samhället styrs.

Alla som fattar beslut som rör unga har ett ansvar för att stimulera och tillvarata ungas engagemang och åsikter. Skolan ansvarar för att unga inte lämnar gymnasiet utan att känna till vilka möjligheter de har att vara med och påverka hur samhället utformas.

2015 var andelen 16-25-åringar som intresserade sig för politik 43 procent. Intresset tar sig flera uttryck. Till exempel deltog 350 000 elever i skolvalet 2014 och valdeltagandet var högt (77 procent i snitt). Färska siffror från Ungdomsbarometern visar att ungas politiska engagemang växer.

Foto: Malin Sundelin

Utifrån granskningar av skolans demokratiuppdrag framgår dock att inte alla elever ges samma möjlighet att i tillräcklig utsträckning utveckla sina demokratiska förmågor. En av de stora utmaningarna är att väcka engagemang för politik hos personer som saknar motivation eller intresse för den.

Ointresset kan bero på att man har dålig kunskap om när, var och hur man röstar, att man inte vet om man har rösträtt och/eller att man har liten tilltro till att kunna påverka de demokratiska processerna. Samtliga dessa faktorer går att påverka.

Ointresset kan bero på att man har dålig kunskap om när, var och hur man röstar eller att man inte vet om man har rösträtt.

Kommunerna har ett stort ansvar för att öka inkluderingen av unga i olika beslutsprocesser. De ska aktivt informera om hur ungdomar kan vara med och påverka i sina kommuner. För att garantera en likvärdig utbildning är det särskilt viktigt att insatser sätts in i de skolor och kommuner som historiskt sett har lägre valdeltagande.

Skolval 2018

Genomförs av elever eller av elever och lärare tillsammans, ofta genom elevråd, elevkår eller en skolförening.

Alla grundskolor med årskurs 7–9 och alla gymnasieskolor kan delta.

Valdagen sker under perioden 27 augusti till 7 september.

Sista anmälningsdag är 1 augusti.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har gett ut Prata politik! Ett metodmaterial om demokratiska samtal i skolan med exempel på hur skolan kan arbeta med demokratiuppdraget.

Information om hur elever kan medieproducera om politiska frågor i samband med skolvalet: ungmedia.se/skolval2018

Läs mer på skolval2018.se

I år är det val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige, och 2019 till Europaparlamentet. Skolvalet är en spegelbild av den demokratiska processen vid dessa val och en konkret åtgärd som ger den som saknar demokratisk tradition, eller inte har fått kunskap om vikten av att rösta med sig hemifrån, chansen att göra sin röst hörd.

Elever som deltagit i skolval berättar att samtalen om politik i både korridorer och klassrum varit många. Att aktivt prata om frågor med samhällsanknytning och väga olika argument mot varandra kan bidra till en djupare förståelse och till att man självständigt hittar fram till en politisk hållning och ett ökat engagemang.

I början av höstterminen kan alla högstadie- och gymnasieelever göra sin röst hörd om deras skola anmäler sig till att arrangera skolval. I dagsläget har över 1 100 skolor anmält sig. Fler behövs! Vi uppmanar samtliga aktörer att vara demokratiska förebilder och ta tillvara det engagemang som unga i så stor utsträckning visar.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin