Läs senare

Gör mer så att lärarna orkar till pension, arbetsgivare

DebattNärmare fyra av tio lärare tror inte att de orkar fram till pension. Högre lön och mer planeringstid skulle få dem att jobba kvar. Nu måste kommuner och fristående huvudmän göra mer för att behålla sina lärare och rekrytera nya, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

21 Dec 2018

Om debattören

Johanna Jaara Åstrand

Förbundsordförande Lärarförbundet

Det fattas över 60.000 behöriga lärare i våra skolor. Till år 2035 är prognosen närmare 80.000 lärare. Läget är faktiskt akut. För vem ska egentligen undervisa våra barn?  Hundratusentals elever riskerar att få genomgå stora delar av sin skolgång utan att möta utbildade och behöriga lärare.

Ska Sverige kunna förbli en ledande kunskapsnation måste söktrycket till lärarutbildningarna öka. Alla borde förstå allvaret i situationen. Vi lärare ser dagligen hur kommuner och fristående huvudmän gör alldeles för lite för att vända den negativa trenden.

Illustration: Colourbox

Närmare fyra av tio lärare tror inte att de kommer att fortsätta arbeta som lärare fram till pensionering. Det visar en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Lärarförbundet. Av de tillfrågade säger 51 procent att högre lön skulle få dem att stanna. Nästan lika många, 50 procent, uppger att det som krävs är mer tid för planering av undervisningen och 42 procent att en bättre psykosocial arbetsmiljö skulle få dem att jobba ända fram till pensionen.

Vi som är lärare vet hur glädjerikt det är att få möta barn och elever och att få göra skillnad för så många. Men läraryrket uppfattas tyvärr inte som tillräckligt lockande.

Stora löneskillnader i förhållande till andra akademikeryrken är en orsak till yrkets förlorade attraktivitet. För många erfarna lärare är idag byte av arbetsplats den enda möjligheten till löneutveckling, vilket ofta sker på bekostnad av kontinuitet och trygghet för eleverna. Den höga personalomsättningen ökar pressen på dem som är kvar, samtidigt som de inte får lön för mödan.

Lärarförbundet har frågat kommunerna vad de gör. Det visar sig att tre av tio helt saknar strategi för hur de ska rekrytera lärare.Vad väntar kommuner och fristående skolhuvudmän på?

Till detta kommer en växande arbetsbelastning, på grund av bland annat större barn- och elevgrupper, ökade krav vid betygssättning, nyanländas särskilda behov och ökade administrativa krav på lärarna. Konsekvenserna är att lärare har bland de högsta sjuktalen på hela arbetsmarknaden. När vi frågar våra egna skyddsombud uppger de att arbetsmiljöarbetet är eftersatt. Det finns framtagna föreskrifter från Arbetsmiljöverket – som inte används.

Men det finns ljuspunkter. Statistik från SCB visar att av de 38 000 utbildade lärare som förra året inte längre jobbade som lärare, har nu nära 1000 återvänt. Det är ett positivt trendbrott som visar att det går att rekrytera utbildade lärare tillbaka till skolan. En enkätundersökning som Lärarförbundet gjort visar att 60 procent av de som lämnat läraryrket kan tänka sig att återvända om villkoren blir bättre.

Problemet är att allt för lite händer. För Lärarförbundet har frågat kommunerna vad de gör. Det visar sig att tre av tio av kommuner helt saknar strategi för hur de ska locka och rekrytera lärare. Av de kommuner som uppger att de har en rekryteringstrategi är det fortfarande nästan 40 procent som uppger att satsningar på lärares löner inte är en del av strategin. 30 procent uppger att deras strategier inte innehåller åtgärder för att minska lärares arbetsbelastning.

De ansvariga för våra skolor står alltså inte direkt på tå för att vare sig ta vara på den kompetens som faktiskt finns, eller för att försäkra sig om att behålla dagens lärare.  Detta i en situation där fyra av tio lärare tror att de kommer att lämna läraryrket och där sex av tio som har lämnat skulle komma tillbaka om förutsättningarna var bättre. Vad väntar kommuner och fristående skolhuvudmän på?

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

ur Lärarförbundets Magasin