Läs senare

Gröna gårdars försvarare

Emma Crawley vill ha en trädgårdsmästare på varje skola.

28 nov 2013
Gröna gårdars försvarare
Alla träd på Annebergsskolan i Malmö skulle huggas ner. Då ingrep Emma Crawley. Bild: Johan Bävman

Vi träffas så långt bort från en grönskande skolgård som det bara går, i ett sparsmakat konferensrum i Stockholms innerstad en grå­mulen höstdag med trafiken bullrande utanför. Här har Emma Crawley just föreläst i ett ämne som ligger henne varmt om hjärtat.

— Ätbar skolgård. Förr när så många ­arbetade inom jordbruket visste alla barn var maten kommer ifrån. I dag finns inte den kunskapen längre men den bristen kompenserar inte skolan för, anser hon.

Emma Crawley är grundskollärare i botten. Hennes intresse för utomhuspedagogik och studier i miljöpsykologi ledde henne till ett arbete som skolgårdsinspiratör på Malmö Naturskola. Nu är hon tjänstledig därifrån för att utveckla pedagogiska skolgårdar i Västerås.

— Jag och en kollega ger stöd åt förskolor och skolor, till exempel genom att visa på goda exempel. Arkitekter och landskapsarkitekter saknar ofta kunskap om barn, och personalen i skolan saknar ofta kunskap om den yttre miljön. Därför behövs sådana som vi.

De goda exempel hon framhåller har kullar, mycket växtlighet och odlingar med många naturliga platser som inspirerar till lek. Men så ser det sällan ut. Med små rysningar i kroppen berättar hon om en särskilt eländig skolgård hon besökt: bara asfalt, bänkar som hängde på trekvart och slitna färger.

— De stora klätterställningarna som så ofta byggs nu signalerar lek och man tänker att där kommer barnen att röra sig mycket. Men så är det inte, klätterställningarna stänger in leken och begränsar barnens fysiska aktivitet.

Det finns ingen statistik över skolgårdars storlek eller utformning. Emma Crawleys uppfattning är ändå att skolgårdar och förskolegårdar blir allt mindre, bland annat på grund av den rådande trenden med allt tätare bebyggelse.

— Jag tror att det går åt två olika håll. Rent allmänt blir det nog sämre, men det finns en motrörelse som arbetar för bättre skolgårdar.

Malmö har satsat på att utveckla sina skolgårdar, bland annat med hjälp av forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet. Buskar, träd och odlingar har planterats där det tidigare var kala asfaltsytor.

— Det finns så mycket kreativt att göra för att skapa rumslighet. På ett ställe kan man lägga ut en stock med några stenar och på ett ­annat kan man anlägga en liten kulle med rutschkana. Med mycket grönska kan man skapa sam­verkan mellan olika platser på ­gården.

En bra förskole- eller skolgård gynnar inte bara barnens fysiska aktivitet, påpekar hon. Det blir också lättare att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus när det inte krävs en promenad till skogen för att hitta olika naturmaterial.

Emma Crawley tror att skolorna väljer klätterställningar i stället för odlingar på skolgården, bland annat därför att de förstnämnda inte kräver lika stor omsorg att underhålla. En inspirerande studieresa till Kalifornien stärkte hennes uppfattning om vad som behövs även på svenska förskolor och skolor.

— I USA är det vanligt med skolträdgårdsmästare. Jag vill driva på att det införs också i Sverige.

Personligt
Emma Crawley

Gör Skolgårdsinspiratör.

Utbildning Lärare skolår 1—7. Magisterexamen i landskapsarkitekturens miljöpsykologi.

Bor Lägenhet i Uppsala.

Familj Man och en son.

Fritid Dreja. Friluftsliv, bland annat klättring.

ur Lärarförbundets Magasin