Läs senare

Grundskoleelever saknar grundläggande mattekunskaper

MatematikMånga svenska elever saknar kunskaper i de mest grundläggande räknesätten i matematik, enligt en ny forskningsrapport.
– De mest basala kunskaperna saknas, och det är väldigt allvarligt, säger Madeleine Löwing forskare i matematikdidaktik vid Göteborgs universitet.

av Ola Rennstam
02 Dec 2016
02 Dec 2016

Kunskapsmätningen Timss, som presenterades tidigare i veckan, visade ett trendbrott gällande kunskaperna i matematik och naturvetenskap för elever i årskurs fyra och åtta. Men nu visar en ny forskningsrapport från Göteborgs universitet att svenska elever saknar de mest basala kunskaperna inom matematik.

– Det är kul att resultatet var lite bättre i Timss och man lyfter fram att eleverna kan resonera, men det var sämre med vetandet. Och då undrar jag vad de resonerar om när de inte har ordentliga faktakunskaper? säger Madeleine Löwing, som står bakom studien.

I rapporten från Göteborgs universitet presenteras resultat från cirka 4.000 elever per årskurs ur samtliga årskurser i grundskolan. Resultaten har tagits fram genom Diamant, ett nationellt bedömningsstöd som tittar närmare på varje aspekt av ett matematikområde, exempelvis multiplikation.

– Bedömningsstödet visar att det finns en ytkunskap inom varje räknebegrepp. Man kan de första uppgifterna, men så fort det blir mer komplext så hänger eleverna inte med. Jag tycker det är otroligt allvarligt, säger Madeleine Löwing.

– En orsak till svenska elevers mindre bra resultat inom exempelvis problemlösning i PISA-undersökningarna kan vara att de inte behärskar den mest grundläggande matematiken.

Problemen börjar redan i låg ålder. Enligt Madeleine Löwing mister den svenska skolan elever inom matematiken så tidigt som första klass och sedan fortsätter problemen genom grundskolan upp till gymnasiet. Studien visar att kunskapsluckorna eleverna får i tidig ålder tycks bli bestående.

Lösningsfrekvensen är i det närmaste oförändrad när eleverna får lösa samma uppgift flera år i rad. Och de färdigheter och begrepp som eleverna introduceras för på låg- och mellanstadiet behärskas av obetydligt fler i gymnasiet jämfört med i årskurs 6.

Madeleine Löwing betonar att hon inte vill skylla situationen på lärarna, utan menar att det handlar om ett systemfel.

– Lärarna är ambitiösa och vill göra väl. Problemet är att många av dem som jobbar med de yngsta barnen inte är tillräckligt kunniga i hur de generella grunderna i matematiken hänger ihop. Och då får eleverna svårt att förstå hur matematiken hänger ihop.

– Man borde höja ambitionsnivån redan i årskurs ett och två. Då är eleverna som svampar och tycker det är jätteroligt. Har man verktygslådan med sig tidigt så kommer problemlösningen automatiskt.

En ljusglimt i mörkret är trots allt satsningen Mattelyftet.

– Jag tror att Mattelyftet kan ha bidragit till det positiva resultatet från Timss, att man satt fokus på ämnet. Men det kommer inte att lösa det grundläggande problemet med bristen på de basala kunskaperna hos eleverna, säger Madeleine Löwing.

ur Lärarförbundets Magasin