Läs senare

Grundskollärare har haft störst löneökning

LönKvinna och anställd i offentlig sektor. Där har du de senaste årens lönevinnare. Tjänstemännen fortsätter att dra ifrån, enligt en ny rapport från LO.

Lärarlyftet och stor brist på personal är faktorer som gjort offentliganställda kvinnliga tjänstemän till de senaste årens lönevinnare.

Allra mest, som grupp betraktat, har grundskollärarna fått, 13 procent mellan 2015 och 2017. Därefter kommer socialsekreterare och gymnasielärare med 12,3 respektive 11,8 procent i lönelyft i snitt, enligt LO:s årliga lönerapport som presenteras vid ett seminarium på fredagen. Poliser, också anställda av det offentliga, har däremot inte alls haft samma goda löneutveckling, 7,7 procent, men ändå bättre än snittet på hela arbetsmarknaden, plus 7,3 procent under perioden.

Nästan dubbelt upp för lärare

Yrke     Löneökning offentlig sektor, 2015-2017 (procent)

  1. Grundskollärare    13,0
  2. Socialsekreterare  12,3
  3. Gymnasielärare     11,8
  4. Sjuksköterskor, geriatrik   11,6
  5. Barnmorskor        11,3
  6. Förskollärare      10,1
  7. Sjuksköterskor     10,0
  8. Undersköterskor    9,1
  9. Hela arbetsmarknaden        7,3

Även sammantaget har kvinnornas löner ökat mer än männens, både i procent och i kronor, under perioden 2015-2017, dock i mindre utsträckning för kvinnliga arbetare.

Tjänstemännen fortsätter att dra ifrån arbetarna. Under de senaste tre åren har tjänstemännens löner ökat med 7,6 procent medan arbetarnas löneinkomster har stigit med 6,9 procent, enligt LO-siffrorna som bygger på SCB-statistik. Sedan 2000-talets början har lönerna för samtliga anställda ökat med 66 procent i snitt och reallönerna (efter inflation) har stigit med ungefär hälften.

– Reallöneutvecklingen går bra, men det går trögt vad gäller klass och kön, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Även under hela 2000-talet har tjänstemännen dragit det längsta strået. Lönegapet mellan tjänstemän och arbetare ökat med tio procentenheter eller 6 400 kronor.

– Vi tolererar inte det. Men problemet är om vi sätter stopp för det här så äventyrar vi hela den svenska lönebildningen. Vi måste ha en bredare samsyn, säger Johansson och syftar på en insikt från både tjänstemän och arbetsgivare för att vända eller stoppa trenden.

Skillnad 12 800 kronor

  • Medellönen 2017 var för tjänstemän 39 300 kronor i månaden, plus 73 procent sedan år 2000.
  • Medellönen 2017 var för arbetare 26 500 kronor, plus 62 procent sedan 2000.
  • Snittlönen 2017 för samtliga anställda var 33 000 kronor, plus 66 procent sedan 2000.

Källa: LO

ur Lärarförbundets Magasin