Läs senare

Guide förenklar föräldramötena

Lärarna tröttnade på trista tillställningar — och tog fram en helt ny modell.

17 Nov 2011

Bild: Maria Åsen
Öjebyn utanför Piteå tisdag kväll. Klockan är snart halv sju och föräldrarna till barnen i årskurs 6 strömmar in från den mörka höstdimman och slår sig ner i Solanderskolans matsal.

Rektorn Erik Jonsson och läraren Barbro Jonsson inleder med att raskt beta av några punkter om de nya lokalerna, uteraster, utvecklingssamtal, nationella prov och den nya betygsskalan. Sedan övergår de till kvällens diskussions-ämne: ungdomar och alkohol.

 

Erik Jonsson visar bilder och statistik och berättar vad forskare har kommit fram till när det gäller föräldrarnas möjligheter att påverka sina ungdomar. Därefter delas alla in i smågrupper och får sex diskussionsfrågor att samtala om under 20 minuter.

 

För ett par år sedan berättade en bekant till Erik Jonsson, en tvåbarnspappa, om hur det gick till på hans barns föräldramöten. I den ena klassen stod läraren och informerade medan föräldrarna satt tysta och lyssnade. Han upplevde det som ganska torrt och tråkigt.
I det andra barnets klass var det alltid diskussioner som alla deltog i och ingen ville gå därifrån.

— Jag tänkte att just så levande och intressanta ville jag att våra föräldramöten också skulle vara, säger Erik Jonsson.

En arbetsgrupp med personal från samtliga skolor och förskolor i Öjebyn tillsattes och tillsammans tog de fram den föräldramötesguide som de jobbar efter i dag. Tankarna om innehållet fanns redan men nu sattes de på pränt.

— Vi har tagit fram ett grundkoncept som det finns en tanke med och en linje att jobba efter. Det är jättebra, säger Karin Nilsson, lärare i årskurs 6.

Bild: Maria Åsen

Varje termins föräldramöte har sitt eget tema, anpassat efter barnens ålder, med tillhörande diskussionsfrågor. Meningen är att det ska följa en röd linje från förskolan till nian. Ämnena berör ofta värderingar och förhållningssätt i hemmet.

— Det handlar inte om att vi från skolans sida ska vara någon moralisk fanbärare eller skriva föräldrarna på näsan. Däremot vill vi skapa ett gemensamt forum där de kan jämföra erfarenheter och få möjlighet att reflektera, för-klarar Erik Jonsson.

Runtom alla bord diskuteras det nu för fullt.

— Det som jag tror är viktigt är att man har ungefär samma gränser, så att inte en får vara ute till klockan nio, medan en annan får vara ute ända till tolv på kvällarna, funderar Carina Högling, som sitter med ytterligare tre mammor vid ett bord.

Tiden går snabbt och det är dags att summera.

— Är det någon som vill lyfta något inför allihop? undrar Erik Jonsson.

En mamma längst fram i matsalen viftar med handen. Hon heter Linda Sandström.

— Vi i vår grupp vill slå ett slag för att man ska berätta för varandra om man ser ett barn som gör något som han eller hon inte borde göra.

De övriga verkar hålla med henne. Ett par andra föräldrar yttrar sig också innan alla går vidare till sina barns hemklassrum för att prata om frågor som bara rör klassen. 

EXEMPEL PÅ TEMAN:

Samarbete hem och skola. Digitala medier. Om stress i familjen — hur hittar man balans i vardagen? Hälsa — matvanor, läggtider och fysisk aktivitet.. Betyg och bedömning. Kamratstöd. Hur gör du om ditt barn är utanför? Digitala medier.


Föräldraguiden i sin helhet: http://www.pitea.se/solanderskolan
Klicka på »Om skolan« och därefter »Dokument«.

HUR VAR FÖRÄLDRAMÖTET?

Karin Lindström, förälder:

– Jag tycker att det är bra att man kan prata om det här med alkohol. Och det är bra att få diskutera det i grupper, så att man får veta vad andra tycker, ventilera sinsemellan och försöka prata ihop sig, så att man har samma förhållningssätt.

Anders Nydell, förälder:

– Jag tyckte att det var mycket bra att få höra vad alla tyckte i de här frågorna. Det är ju någonting som kommer att beröra oss alla inom kort.

– Att inte bara sitta och lyssna på rektorn, utan att själv få delta i diskussionen ger så mycket mer.

ur Lärarförbundets Magasin