Läs senare

Gymnasieministern vill se åtgärder mot glädjebetyg

BetygGymnasieminister Anna Ekström (S) kräver besked av skolhuvudmännen om hur de ska få stopp på glädjebetygen. Hon hävdar att betygsinflation framför allt är ett friskolefenomen - vilket Friskolornas Riksförbund inte alls håller med om.

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Anna Ekström lade fram sin beställning på ett möte med Friskolornas Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Upprinnelsen till mötet, där också Skolverket och Skolinspektionen deltog, är en Skolverksrapport som visar att fristående gymnasieskolor sätter något högre betyg än kommunala. Men eleverna från friskolorna klarar sig sämre på högskolan, jämfört med elever från kommunala skolor.

– Den stora frågan var hur man ska säkerställa att betygen sätts rättssäkert och likvärdigt. Vi fick inga konkreta förslag på bordet, men jag förväntar mig att Friskolornas Riksförbund och SKL ska återkomma med sådana. Det vill jag ha i retur, säger Anna Ekström till TT efter mötet.

Hon säger att glädjebetyg förekommer på både kommunala och fristående skolor, men att Skolverkets rapport i slutet av februari är en av flera indikationer på att det är vanligare bland fristående skolor.

– IFAUS:s rapport visar att de fristående skolorna i genomsnitt rättar nationella problem lite mer generöst, och vi vet av Skolverkets avvikelserapporter att det är större avvikelser mellan nationella prov och betyg på fristående skolor. Så sammantaget är jag bekymrad över likvärdigheten i betygssättningen, säger Anna Ekström.

IFAU står för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Ulla Hamilton.

Men att glädjebetyg främst skulle vara ett friskoleproblem har Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton totalt avfärdat.

– Det är bara bullshit, sade hon till Nerikes Allehanda för ett par veckor sedan.

Det är en ståndpunkt hon håller fast vid efter mötet hos Anna Ekström.

– Det finns en generell betygsinflation i Sverige, men man kan inte säga att det är sämre eller bättre på fristående skolor. Skolverkets senaste rapport ger inget belägg för det, säger Ulla Hamilton.

Enligt henne gör skolorna redan mycket för att stävja alltför generös betygssättning.

– Det finns en samsyn om att detta är ett stort problem. Och ska man finna lösningar på problemet kan man inte slå varandra i huvudet om vem som är skurken i sammanhanget, säger Ulla Hamilton.

Ur Skolverkets rapport

  • Statistik visar att examinerade från högskoleförberedande program på fristående gymnasieskolor har något högre betygsgenomsnitt än elever från kommunala gymnasieskolor (16,2 respektive 15,9). Detta gäller även för den grupp elever som ingår i undersökningen.
  • Eftersom betyg samvarierar med resultat i högskolan borde studenter från fristående gymnasieskolor prestera något bättre i högskolan, men det är tvärtom. 66 procent av studenterna som gått på en kommunal gymnasieskola klarade minst 75 procent av högskolepoängen läsåret 2014/15. Motsvarande andel för studenter som gått på en friskola var 61 procent.
  • Prestationsskillnaderna i högskolan kvarstår med kontroll för kön, gymnasiebetyg, gymnasieprogram, föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund.
  • Prestationsskillnaden kan inte heller förklaras med att studenter från fristående respektive kommunala gymnasieskolor skulle ha valt olika krävande högskoleutbildningar.
    Källa: Skolverkets rapport 466/2018, Från gymnasieskola till högskola ??? en registerstudie

ur Lärarförbundets Magasin