Läs senare

”Vi har undervisat om hållbarhet i svensk skola i 20 år”

REPLIKDet här är en replik på debattartikeln "Sätt hållbar utveckling på skolschemat" i Lärarnas tidning 1/2020.

24 jan 2020

Johanna Rangartz som är VD för Håll Sverige Rent tog upp diskussionen om FN:s globala mål för hållbarhet som en utgångspunkt för ett framtida skolämne i Svenska skolor. Även i Keri Facers intervju i Lärarnas tidning 1/2020 hänvisas till vikten av att lära eleverna grunderna i den sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarheten. Det är givetvis glädjande att se att Italien schemalägger hållbar utveckling i skolornas undervisning, men vi har haft det i 20 år, sedan konsumentkunskap lades till ämnet hemkunskap år 2000. Redan på 1960-talet togs hållbarhet upp i ämnet hemkunskap, i den obligatoriska nioåriga grundskolan. Enligt Europeiska Unionens officiella information om skolgången i Italien har eleverna inte hem- och konsumentkunskap i grundskolan, och det är möjligt att just därför behöver det finnas ett särskilt ämne i undervisning om hållbarhet. Svenska elever har lektioner i hem- och konsumentkunskap både under mellan- och högstadiet. Enligt Skolverket är det minsta antal garanterade undervisningstimmar under mellanstadiet 36 timmar, och under högstadiet 82 undervisningstimmar.

Central betydelse för människan

Hem- och konsumentkunskap tar upp flera av de sjutton globala mål som antogs i Agenda 2030, även de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig. Ämnet utgår ifrån det sociala sammanhanget att livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Skolverket påpekar när det gäller syftet med ämnet att våra vanor i hemmet påverkar både individens och familjens välbefinnande liksom samhället och naturen. Det grundläggande innehållet för ämnet har knutits till kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet, och ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag. Samtidigt som det ger kunskaper för att främja hållbar utveckling genom medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska inte bara bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet, utan de ska även utveckla en medvetenhet om vilka konsekvenser deras vardagliga val i hushållet och livet får för hälsa, välbefinnande och våra gemensamma resurser.

Hemkunskapslärarna tar hänsyn i ämnets breda centrala innehåll och undervisar eleverna om konsumtionens villkor och privatekonomi, såsom budget, betalningar, sparande, krediter och lån. Oftast läggs de olika delarna i centrala innehållet över olika läsår, så att undervisningen blir så bred som möjligt.

”En del av dessa frågor tas upp vid planering av måltider”

Ett av FN:s globala målen är att främja jämställdheten. Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ger eleverna möjligheter att reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ger eleverna även förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll, vilket möter FN:s mål om fredliga och inkluderande samhällen genom att öka kunskaper inom dessa områden.

OM DEBATTÖREN

Elina Larsson

Lärare i bland annat hem- och konsumentkunskap. Filosofie doktor vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genushistoria, Stockholms universitet.

Under mellanstadiet tas återvinning i hemmet och i dess närområde upp. Eleverna lär sig hur det fungerar och hur de ska välja hållbara alternativ utifrån aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Under högstadiet lär sig eleverna mer om resurshushållning. Detta gäller ställningstaganden vid val och användning av livsmedel och andra varor, samt hur produktion, transport och återvinning av livsmedel och andra varor påverkar människors hälsa, ekonomi och miljö. En del av dessa frågor tas upp vid planering av måltider, vissa gånger i samband med uppgifter som bara handlar om miljömedvetenhet när vi väljer varor och tjänster, ibland då man ska jämföra olika sätt att konsumera.

Finns redan i skolschemat

Lärarna i hem- och konsumentkunskap ser till att eleverna lär sig skillnaden mellan saklig konsumentinformation och annan påverkan på konsumtionsvalen. En del av uppgifterna i ämnet handlar om reklam i olika former, även dolda reklambudskap och hur dessa påverkar våra val och livsstil.

Hem- och konsumentkunskap har en viktig roll i undervisningen av hållbar livsstil och inte minst hur man lär den nya generationen att bli medvetna konsumenter. Som sagt, vi har hållbar konsumtion i schemat i den Svenska skolan, men frågan är om det finns tillräckligt många undervisningstimmar för dess breda innehåll? Även efter den nioåriga grundskolan har de unga medborgarna behov av att träna sina kunskaper inom de praktiska och teoretiska kunskaperna inom hem- och konsumentkunskap.

Den sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarheten arbetas fram hemma, i våran vardag: den baserar sig på enkla, små val som görs konstant och kontinuerligt. De är dessa val och ageranden som vi kan påverka genom att utbilda den växande generationen genom mer undervisningstimmar i ämnet hem- och konsumentkunskap, och även för den äldre åldersgruppen av elever.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin