Läs senare

Han vet hur eliten fostras

Petter Sandgren forskar om internatskolornas hemliga värld

23 nov 2015
Han vet hur eliten fostras
En del av internatlivet är att bygga nätverk — något som Petter Sandgren mycket väl förstår vikten av. Foto: Andreas Carlsson

Utanför Petter Sandgrens lägenhetsfönster i Kullavik söder om Göteborg hänger regnet i luften denna gråmulna höstdag.

— Det är lite tungt att komma upp hit till mörkret, det var sol och 25 grader när jag åkte från Italien, berättar han.

Efter utbildningen till gymnasielärare sökte han sig till Florens för fortsatta studier. Nu har han just kommit tillbaka därifrån för att skriva klart sin doktorsavhandling i historia.

En populärversion av avhandlingen om det engelska internatskolesystemets globala spridning har redan getts ut. Bokförlaget ­Atlantis fick nys om Petter Sandgrens forskning och bad honom skriva en bok på svenska med större tonvikt på de svenska internat­skolorna. Uppenbarligen lockar ämnet, det framgår också av alla filmer och romaner som ut­spelar sig i denna miljö.

— Det är lite kittlande för oss som inte har gått på en internatskola att få veta vad som händer där bakom murarna. Det är en ungdomarnas värld där de vuxna är ganska frånvarande. En perfekt plats för intriger, säger Petter Sandgren.

Ibland når intrigerna ut i offentligheten. Petter Sandgrens bok tar avstamp i den uppmärksammade strykjärnsincidenten på Lundsbergs skola för ett par år sedan. ­Incidenten sätts i ett historiskt sammanhang som formuleras väl i undertiteln: att fostra en elit. Petter Sandgren vill samtidigt nyansera bilden av pennalismen på internatskolorna.

— Systemet med kamratfostran infördes bland annat för att undvika mobbning. Eleverna har ett stort inflytande och får lära sig att ta ansvar. Det finns en demokratitanke i det.

Internatskolorna ägnas annars ett ganska ­förstrött intresse i skildringar av svensk ­utbildningshistoria och i skoldebatten.

— Det är rätt anmärkningsvärt med tanke på vilken koncentration det är av familjer från näringslivet på skolorna. När jag började min forskning hade jag inte insett internatskolornas betydelse för integreringen av den sociala och ekonomiska eliten.

De prestigefyllda internatskolorna utmärker sig sällan, vare sig det gäller England på 1800-talet eller Sverige på 2000-talet, när det gäller lärarkompetens och kvalitet på utbildningen. Mycket handlar om att lära känna rätt personer och att bygga nätverk. Det är ofta det främsta skälet till att välbärgade föräldrar anser att den höga elevavgiften är en bra investering.

Petter Sandgren förstår av egen erfarenhet vikten av att ingå i rätt nätverk. Eftersom han doktorerar i utlandet har han inte så många kontakter med svenska högskolor och universitet.

— Det är inte så enkelt att helt utifrån komma in på universiteten i Uppsala eller Lund till exempel. För mig kan det vara lättare att få ett jobb på ett universitet i något annat ­europeiskt land.

Petter Sandgren blir kvar i Florens efter sin doktorsexamen för att ingå i ett forsknings­projekt om hur den byråkratiska eliten inom EU skolas. Men framtiden efter det är han mer osäker på.

— Ett alternativ kan vara att undervisa i gymnasieskolan, att söka en lektorstjänst där. Det känns attraktivt med tanke på vill­koren.

Personligt
Petter Sandgren

ÅLDER 33.

AKTUELL Med boken »Internatskolorna«

UTBILDNING Gymnasielärare i historia och religionsvetenskap.

GÖR Doktorand i historia vid Europa-universitetet i Florens.

FAMILJ Sambon Nina och barnen Clara, 2 år, och Gustav, 6 månader.

GÖR GÄRNA EN SÖNDAG Går på Stadio Artemio Franchi för att se Fiorentina spela fotboll.

ur Lärarförbundets Magasin