Läs senare

Här använder de tång som tema och teambuilding

ReportageTång som ingrediens och delikatess, kan det vara något? En grupp lärare från Tingvallagymnasiet i Karlstad for till Bohuslän för att lära sig mer om det som i allt vidare kretsar kallas för den nya mat-revolutionen.

21 aug 2019
Här använder de tång som tema och teambuilding
Foto: Anna-Lena Lundqvist

Vem vill fritera rörhinna? Vilka vill baka tångcookies?

Det ska strax råda effektiv aktivitet i det luftiga köket i Havstensunds gamla tullhus. Utanför fönstret kluckar vattnet mot bryggan och de bohuslänska bostadshusens vitmålade fasader bländar i solens värmande sken.

Som kökslärare är det inspirerande att få vara med hela vägen.

– Vem tar sig an färskpotatissalladen med alger, algolja och rökt gräddfil?

Tretton lärare från Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Tingvallagymnasiet i Karlstad står i ring runt den rejält tilltagna köksön och lyssnar uppmärksamt till Linnéa Sjögren som fördelar recept. På bordet framför dem ligger högar av nyplockad sockertång, rörhinna, fingertång, blåstång och purpurtång.

Tång plockas i så friskt vatten som möjligt.
Foto: Anna-Lena Lundqvist

– Sockertång blir goda chips, berättar Linnéa. När det gäller smak, näringsinnehåll och textur är det lika stor skillnad mellan olika sorters tång som mellan olika sorters frukter och grönsaker. Blåstång innehåller mycket omega 3.

Tången på bordet plockade gänget upp ur havet tidigare på dagen, intill bulliga klippor strax söder om Havstensund. Iförda rejäla vadarbyxor och med ett 12-gradigt västerhav upp till midjan introducerades de till ett tiotal olika tång-sorter.

Tång som tema är så brett att vi alla, var och en, kan göra något meningsfullt av det i skolan.

– Som kökslärare är det inspirerande att få vara med hela vägen, säger restauranglärare Jonas Gustafsson. Från att se miljön där tången växer och att själv få plocka den till att sedan tillreda den.  Det här ger både råvarukännedom och ett nytänk kring matlagning som jag tar med mig till eleverna.

Restaurang- och livsmedelsbranschen expanderar över hela världen liksom intresset för råvarors näringsvärde och miljömässiga hållbarhet. I Asien har tång använts som livsmedel i tusentals år. I Sverige har tång på bara några år förvandlats från att ha ansetts oätlig till att vara en i allt vidare kretsar omtalad delikatess. Stjärnkockar i Norden har hakat på trenden med svensk tång vilket väcker nyfikenhet hos många elever på restaurang-och livsmedelsprogrammet.

Det finns igen giftig tång i Sverige. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Jonas Pettersson berättar om olika sorters tång och hur man kan använda den. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Linnéa Sjögren visar nyplockad fingertång. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Sockertång friteras till goda tångchips. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Tångsmör med torkad tång. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Rörhinna, sockertång, fingertång och havssallat blir till smakliga rätter. Foto: Anna-Lena Lundqvist
Nyplockad tång. Foto: Anna-Lena Lundqvist

– Tång är hett i matlagningsvärlden, bekräftar restauranglärare Jimmi Rundblad som är en av initiativtagarna till denna kurs- och inspirationsdag. Vi har elever som inte gör något annat än att laga mat och som läser recept innan de somnar på kvällen. De vill såklart gärna vara i framkant. Hur vi presenterar en ingrediens som tång kan bidra till att väcka och behålla deras intresse.

Inom de närmaste fyra-fem åren räknar lärargruppen med att tång finns på hyllorna för ”vanliga” konsumenter.

– För 35 år sedan köpte jag tång på burk från Irland, berättar restauranglärare Ann Pring. Sedan kom sushin till Sverige. Proteiner från havet är en framtid som redan är här. Som noriblad, sjögräs som när det torkats och pressats är vanlig i sushi. Jag hade ingen aning om att det växer här på västkusten.

Tångmåltid på bryggan i Havstenssund.
Foto: Anna-Lena Lundqvist

En eller ett par dagars kombinerad vidareutbildning kring framtidens grödor och hållbara råvaror samt inspiration för hela arbetslaget är något som länge stått högt på lärarnas önskelista.

– Det är svårt att hitta något som passar alla i ett lärarlag, säger Jimmi Rundblad. Vi har ju olika inriktningar i undervisningen. Tång som tema är så brett att vi alla, var och en, kan göra något meningsfullt av det i skolan. Att göra något tillsammans som lärarlag är också något som svetsar samman gruppen. Det är värdefullt.

En stund senare står Jimmi tillsammans med sina kollegor Karin Wistrand Kagemark och Jonas Gustafsson på bryggan och friterar lysande grön rörhinna i små knyten.

– Jag kan tänka mig en temadag om tång i skolan, säger Karin. Det är superintressant det här.

ur Lärarförbundets Magasin