Läs senare

Här är lärarlönerna högst – och lägst

AvtalsrörelsenLärarna och rektorerna i Stockholms län tjänar bäst. Medan lönerna är lägst i Gotlands, Blekinges, Värmlands, Dalarnas, Jämtlands och Västerbottens län. Hur ligger du till i lönestatistiken?

av Stefan Helte
21 Feb 2018
21 Feb 2018

Lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är mitt inne i den första större avtalsrörelsen på sex år. Och när som helst rullar lönesamtalen på många av landets skolor och förskolor i gång.

För att hjälpa dig på traven i ditt samtal har Lärarnas tidning gått igenom partsgemensam statistik från 2016 för de kommunala genomsnittslönerna för nio lärar- och skolledarkategorier i de 21 länen.

De högsta lönerna finns inte oväntat i Stockholms län. Där har förskollärarna och fritidspedagogerna sprängt 30 000-kronorsvallen – förskollärarna tjänar i snitt 32 800 kronor i månaden och fritidspedagogerna 31 600. Medan förskollärarna i Värmland i snitt har 28 000 i månadslön och fritidspedagogerna i Blekinge 27 800.

En snittrektor i Stockholm har 55 400 kronor i månaden, medan rektorn i Västerbotten får nöja sig med 43 300.

I Stockholm får en genomsnittlig gymnasielärare i allmänna ämnen 38 300 kronor, medan samma slags lärare på Gotland får 33 400. Grundskolelärare tidigare år i Stockholm får i snitt 36 500 kronor, medan samma slags lärare på Gotland har en snittlön på 30 900 kronor.

Lönerna mellan kommunerna inom ett län kan dock variera stort. I Skåne län ligger Svalöv och Svedala bara ungefär fem mil från varandra – men det skiljer nästan 5 000 kronor i snittlön för en grundskolelärare senare år.

Om du vill ha mer exakta uppgifter om löneläget för din lärarkategori i din kommun och region kan du som medlem logga in på Lärarförbundets hemsida.

I allt fler kommuner hålls löne-sättande samtal mellan lärare och chef. Det innebär att samtalet landar i ett konkret besked från arbetsgivaren om individens löneökning. I andra kommuner tillämpas förhandlingsmodellen. Även där hålls ett lönesamtal, men lönepåslaget avgörs i en förhandling mellan Lärarförbundets lokalavdelning och kommunen.

Har alla rätt till lönesamtal?

– Det finns ingen absolut rätt till det. Men alla skrivningar i avtalet om individuellt satta och differentierade löner talar för att man ska ha ett lönesamtal, säger Robban Nilsson, ombudsman och löneexpert på Lärarförbundet.

Är lönesamtalet en förhandling?

– Nej, arbetsgivaren bestämmer i slutändan hur stor löneökningen ska vara. Men tanken är att samtalet ska vara så öppet att jag genom att tillföra information om mitt arbete och mina insatser ska kunna påverka lönen.

Vad gör jag om jag är missnöjd med årets löneökning?

– Prata i första hand med din chef. Och i andra hand med Lärarförbundet, antingen ditt ombud eller avdelningen.

Ska man hota med att säga upp sig för att få upp lönen?

– Det är inget vi som förbund allmänt kan rekommendera. Men om man inte når fram med sina argument och anser att man inte har en lön som matchar läget på arbetsmarknaden – då kan den bästa möjligheten för att få upp lönen vara att söka nytt jobb. Vi vet att ökad rörlighet gynnar lärarnas löneutveckling, säger Robban Nilsson.

ur Lärarförbundets Magasin