Läs senare

Här avgörs lärarnas arbetstider

Har arbetsgivaren rätt att ensidigt lägga ut mer undervisningstid på lärarna? Det avgör Arbetsdomstolen i slutet av maj. Lärarnas tidning följde förhandlingarna på plats.

05 apr 2011
Här avgörs lärarnas arbetstider
Bild: Helena Shutrick

Det är i det närmaste fullsatt på åhörarbänkarna i Arbetsdomstolens sal 1 i Gamla stan i Stockholm. Syret börjar ta slut när vittne efter vittne under tre dagar redogör för vem som har sagt vad till vem på ett möte för över tio år sedan eller hur en formulering i ett avtal ska tolkas.

Vittnena är vända mot sju män i övre medelåldern och uppåt, som inte med en min avslöjar vad de tycker och tänker om det som sägs. Den 22 maj ska de avkunna en dom med avgörande betydelse för lärarnas arbetstider.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har stämt Sollentuna kommun efter att skolledningen på Häggviksskolan lagt ut mer undervisningstid på lärarna. Den utökade undervisningstiden har fördelats kollektivt utan diskussion med de berörda lärarna. Därmed har kommunen brutit mot såväl det centrala som det lokala kollektivavtalet, anser förbunden.

— Måttet för undervisningstiden får varken höjas eller sänkas utan ett nytt kollektivavtal, slår Lärarförbundets förbundsjurist Karin Ernfors fast.

Lika säker som Karin Ernfors är på att kommunen gjort fel är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) jurist Sophie Thörne säker på motsatsen:

— Sedan millennieskiftet finns ingen reglering av undervisningstiden. Det krävs därför inget nytt lokalt avtal för att ändra fördelningen av undervisningstiden inom den reglerade arbetstiden.

Parterna har kallat 28 vittnen till rättegången. Den handlar formellt om huruvida Sollentuna kommun har brutit mot HÖK 07, det löne- och arbetstidsavtal som slöts i januari 2008. I förlängningen handlar rättegången om större frågor än så:

— Ytterst handlar det om rektorns rätt att leda och fördela arbetet, menar Sophie Thörne.

Majoriteten av vittnesmålen berör därför händelser som utspelat sig längre tillbaka i tiden — i några fall ända tillbaka till 1800-talet men i huvudsak på 1990-talet, då den centrala regleringen av undervisningsskyldigheten — usken — avvecklades för att ersättas av lokala avtal.

Lärarförbunden anser att usken lever kvar i många kommuner, däribland Sollentuna. De kommunerna tillämpar därmed det »äldre systemet« med i huvudsak traditionell lektionsundervisning i lektioner.

— Där kan arbetsgivaren inte ensidigt höja måttet av undervisningstiden, säger Karin Ernfors.

Lärarorganisationerna hänvisar bland annat till skrifter som togs fram inför 2000-talets satsning på skolutveckling och nya former av undervisning. Till dessa hör ett cirkulär som Kommunförbundet gav ut 1999 och som ännu det nuvarande avtalet hänvisar till.

SKL:s uppfattning är att cirkulärets formuleringar inte är bindande utan mer ska ses som en allmän information.

Lärarförbunden kräver förutom allmänt skadestånd för avtalsbrott ersättning åt lärarna för deras utökade undervisningstid.

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har stämt flera kommuner i likartade mål. I de processerna avvaktar man nu utgången av de sju herrarnas beslut i detta mål. 

Arbetsdomstolen

  • Inrättades 1929 för att avgöra tvister om kollektivavtal. Sedan 1974 avgör AD tvister inom alla arbetsrättsliga områden, vissa endast efter överklaganden.
  • En anställd måste gå via sitt fackförbund för att driva sitt ärende i AD. Motsvarande gäller för arbetsgivaren. Övriga arbetstvister drivs i tingsrätten.
  • Ett större mål avgörs av sju ledamöter. Två företräder arbetsgivarna, två företräder arbetstagarna och tre är neutrala.

Källa: arbetsdomstolen.se

ur Lärarförbundets Magasin