Läs senare

Helén Strömberg: Sjukvårdens omvandling

Sjukvårdens förändringar rörande arbetsprocessen påminner om den utveckling som skett inom industrin. Mer medicinsk teknik påverkar relationerna mellan kvinnor och män - männen väljer arbeten med högre status.

26 maj 2004

Det visar Helén Strömberg i sin avhandling.
Den avgörande skillnaden mellan sjukvården och industrisektorn har varit att sjukvårdens verksamhet bygger på att hjälpa människor att bli friska, medan industrins mål varit att i konkurrens skapa vinster.

Sjukvårdens utveckling, under de sista 20 åren, visar emellertid att den skarpa skiljelinje som funnits mellan varuproduktion och vårdproduktion sakta börjat luckras upp.

Helén Strömberg menar att vårdens förändringar lett till att olika former av vård fått olika status exempelvis akutvård och äldrevård. Prioriteringarna av vården har också påverkat normen för vad vårdarbete är och relationen mellan kvinnor och män.

Efter 1962 började den svenska sjukvården domineras av storskalighet och massproduktion, vilket liknar de rationaliseringstendenser som redan ägt rum i varuproduktionen. På samma sätt som tekniken i industrin ledde till förändrade produktionsprocesser var den medicinska tekniken central för utvecklingen av olika specialistinriktningar i sjukvården.

Den har också haft betydelse för hur vårdkedjan och olika arbetsuppgifter förändrats. Med en vertikalt förändrad arbetsdelning och standardiserade behandlingsmetoder har sjukvården kommit att sätta priser på vad varje vårdande insats kostar. Genom att köpa och sälja tjänster mellan kliniker och mellan sjukhus har sjukvården skapat en konkurrerande marknad mellan olika former av vård.

Särskilt sedan 1980-talet har utvecklingen gått fort och vårdprocessen förändras för varje dag. I den förändringen får behandlingsmetoderna nytt innehåll, nya sjukdomar går att diagnostisera och vårdarbetet sker på ett nytt sätt. Det påverkar den vård patienten får, vårdpersonalens arbetsuppgifter och även arbetsdelningen och könsarbetsdelningen förändras mellan olika vårdyrken. Vårdprocessens förändringar har därmed påverkat relationen och statusen mellan olika vårdformer, vårdyrken och mellan kvinnor och män i vårdarbetet.

Effekten av detta har blivit att vårdarbetet fördelas på olika sätt i olika vårdtyper, vilket också lett till att vårdarbetets könsordning förändrats. Även relationerna mellan arbetsuppgifterna curing, nursing och caring tenderar att ha olika könskoder beroende på om arbetet utförs i en teknisk- eller i en arbetsintensiv vårdtyp.

I takt med att arbetet blivit allt mer teknikintensivt har sjuksköterskor allt oftare börjat arbeta med teknik. I yrket dominerar kvinnorna, men trots det tenderar männens andel att vara högre i de tekniska sjuksköterskeuppgifterna. Generellt i vården visas att kvinnor och män utför olika arbetsuppgifter, har olika yrken och befinner sig på olika positioner i hierarkin.

Genom vårdprocessens förändring skapas det också en ny könsordning. I den arbetar män med teknikintensiva curing- och nursing–uppgifter, och kvinnorna med arbetsintensiva curing-, nursing- och caring-uppgifter.

Den nya könsordningen, tenderar också att ge arbetsuppgifterna olika status och innehåll. I denna fortsätter kvinnor att utgöra normen för det lägre värderade arbetsintensiva och patientnära arbetet. Trots att allt fler män kommit in i yrket fortsätter kvinnorna ändå att vara bärare av den kunskap som kopplas till den nära patientvården.

Avhandlingens titel: Sjukvårdens industrialisering. Mellan curing och caring – sjuksköterskearbetets omvandling.

Disputation: 28 maj 2004, , institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet

Kontakt: Helén Strömberg, Tel: 090-786 76 54 E-post: helen.stromberg@ekhist.umu.se

ur Lärarförbundets Magasin