Välkommen till Lärarförbundet

Nordens största lärarförbund med 234 000 medlemmar! Medlemskapet ger dig allt från råd, service, inspiration & kurser för din kompetensutveckling.

Testa tre månader gratis
Läs senare

”Hierarki bland lärare upplevs som ett hot”

ForskningFörstelärare med tydliga uppdrag har stärkt lärarnas autonomi. Samtidigt har reformen gjort lärarkåren mer hierarkiskt indelad. Det visar forskning vid Göteborgs och Lunds universitet.

av Lenita Jällhage
14 feb 2019
14 feb 2019

Debatten om förstelärarreformen har varit het både före och efter den infördes år 2013. Nu har forskarna Johan Alvehus från Lunds universitet och Sanna Eklund samt Gustaf Kastberg från Göteborgs universitet sammanfattat sin forskning om reformens påverkan på lärarnas arbete i boken ”Lärarkåren och förstelärarna”. De har också undersökt hur fördelningen av arbetsuppgifterna mellan lärare, förstelärare, biträdande rektorer och rektorer har påverkats.

Johan Alvehus, forskare vid Lunds universitet.

– Vi har inte studerat folks känslor kring reformen även om vi fått ta del av det i intervjuer. Vårt fokus har inte varit att höra om deras åsikter om reformen utan hur den påverkat de anställdas arbetsuppgifter, säger Johan Alvehus.

Johan Alvehus, har under många år studerat styrning och ledning i professionella organisationer från revisorer till sjukvård. Han konstaterar att det i de flesta professionella organisationer finns ett ganska odramatiskt förhållande till hierarki. En ung revisor startar med bokföring och klättrar sig uppåt i hierarkin och detsamma gäller vägen för AT-läkaren som kanske slutar som överläkare.

– I skolan tänker man inte så. Där finns en väldigt stark kultur att alla är på samma nivå och utövar sitt yrke med stark autonomi. När man med förstelärarreformen infört en hierarki så har det upplevts som ett hot mot autonomin och självständigheten, säger Johan Alvehus.

Men forskarna visar att lärarnas autonomi i klassrummet snarare ökar med en väl fungerande förstelärare.

– Försteläraren kan frigöra tid och avlasta både rektorer och lärare, säger Johan Alvehus.

Förstelärarna har tagit över mer av det pedagogiska ledarskapet från rektorerna. De driver pedagogiska utvecklingsprojekt, fortbildning, håller i läsgrupper och fungerar som samtalsledare samt gör en del administrativa kringuppgifter som inneburit att ”vanliga” lärare kunnat fokusera mer på arbetet i klassrummet.

– Det har inneburit att makten över professionsfrågor i högre grad hamnar hos lärare och förstelärare än hos rektorer och skolförvaltning vilket har ökat lärarnas autonomi, enligt Johan Alvehus.

Studien i korthet

  • Forskningen som är ett samarbete mellan tre forskare på Lunds och Göteborgs universitet handlar om hur arbetet har påverkats och fördelats på skolor efter att förstelärarna införts.
  • Forskningen pågick under åren 2015–2018 på sju olika skolor från förskoleklass till gymnasier i tre kommuner.
  • Totalt har forskarna genomfört intervjuer med 40 förstelärare, 27 lärare, 29 rektorer, biträdande rektorer och administratörer samt 15 anställda på skolförvaltningar. Utöver detta har de genomfört skuggningar under 12 veckor och drygt 50 observationer.

ur Lärarförbundets Magasin