Läs senare

Historielärare låter innehåll gå före källkritik

Gymnasieeleverna får lära sig mycket om historiska händelser, men lärarna tar inte upp metodfrågor och hur källor bör värderas. Ett avsteg från kursplanen, visar en ny avhandling.

28 okt 2016

Krig, rösträtt och kungar. Gymnasielärare i ämnet historia förmedlar en mängd kunskap till sina elever. Men undervisningen är nästan helt inriktad på innehåll, trots att skolans styrdokument understryker att insikter om metoder och källkritik är lika viktiga delar.
 

Den här obalansen blottlägger David Rosenlund, forskare vid Malmö högskola, i sin avhandling som han lägger fram på fredagen. 

– I kursplanen för historia på gymnasiet är det tydligt att lärarna också ska arbeta med den historiska metoden och lära eleverna hur man jobbar med källor för att skapa historiekunskap. Eleverna behöver lära sig att använda historiska kunskaper för att kunna orientera sig i nutiden och förstå varför samhället ser ut som det gör idag.
 

David Rosenlund, universitetslektor vid fakulteten för lärande och samhälle, har bland annat granskat lärarnas bedömningsmaterial och konstaterar att de nästan bara bedömer vad eleverna kan om det historiska innehållet. 

– Lärarna tar i liten utsträckning upp källhantering och vikten av att använda och tolka historiska källor. På samma sätt arbetar man lite med att se nutiden i ett historiskt perspektiv.
 

Gör det att eleverna står sämre rustade även i andra ämnen? 

– Ja, det är en rimlig konsekvens man kan sluta sig till.
 

Varför gör lärarna så här?

– Det är en väldigt stark tradition inom skolämnet historia. Lärarna förmedlar ett historiskt innehåll. De tar det som står i läroböckerna och levererar det i färdigförpackad form till eleverna.
 

Samtidigt har David Rosenlund i djupintervjuar med några lärare sett att de är medvetna om obalansen, men att de tycker att de inte har tillräcklig tid eller de rätta redskapen för att gör något åt det. 

– De har inte fått redskapen i sin lärarutbildning och inte heller möjlighet till fortbildning för att tillägna sig redskapen i takt med att kursplanerna förändrats.
 

Är detta speciellt för ämnet historia, eller kan man se samma tendens i till exempel samhällskunskap?

– Jag kan mest uttala mig om historieämnet, men jag skulle inte bli förvånad om det ser likadant ut i andra SO-ämnen. Det har kommit några licentiatuppsatser om ämnet samhällskunskap som är inne på att det också där finns en tendens att man tar upp faktakunskaper mer än att man går på djupet. 
 

Ser du någon skillnad om du jämför gymnasiet och grundskolan?

– Jag har inte undersökt hur det är på grundskolan. Men givet att lärarna där gått på samma historielärarutbildning som gymnasielärarna kan man nog tänka sig att det ser likadant ut.

ur Lärarförbundets Magasin