Läs senare

Högpresterande elever saknar utmaningar

StudieMånga duktiga elever får för lite att göra i klassrummet. Särskilt i matematiksalen saknas det stimulans, enligt Skolinspektionen.

av Daniel Persson
04 Dec 2018
04 Dec 2018

Under året har Skolinspektionen besökt naturvetenskapliga program på 23 gymnasieskolor och intervjuat 247 elever som hade höga betyg med sig från grundskolan. Svaren visar att var tredje elev inte får tillräckligt utmanande uppgifter av läraren. I matematikämnet var över 40 procent understimulerade.

Skolinspektionen anser att lärare bör anpassa lektionerna så att de passar även de duktigaste eleverna.

Men många lärare säger att det är tufft att hinna planera alls?

– Rektor måste möjliggöra för lärarna att samverka med varandra och diskutera vad det är de högpresterande eleverna på skolan behöver. Där kommer också huvudmannens roll in, ytterst är huvudmannen ansvarig och ska se till att det finns tillräckligt med resurser på skolan, säger utredaren Ulrika Rosengren, som lett granskningen.

– Medan vissa jobbar mycket bra kring de högpresterande eleverna är det ett antal skolor som inte alls identifierat att man behöver anpassa undervisningen till den elevgruppen. Det handlar om att man inte hinner med, man jobbar mycket med elever som har svårt att nå målen och de högpresterande eleverna klarar sig ju ändå, tänker man. Det finns lärare som säger att de som får minst stimulans av alla är de tysta som ligger på B, de jobbar på men kunde nå längre om de fick stimulans och utmaningar.

På de sämre lektionerna gavs de elever som kommit längst inte några utmanande uppgifter och satt ofta av en stor del av tiden utan att ha något att göra, utom möjligen att upprepa sådant de redan kunde.

– Vi har också sett fantastiska lektioner där läraren jobbar mycket med tydlighet. Eleverna säger att det är en väldigt viktig bit, att instruktionerna är tydliga och att de känner till vad som förväntas, de vet hur de blir bedömda och får konstruktiv feedback, säger Ulrika Rosengren.

Brist på tydlighet är också en stor anledning till att många högpresterande elever är stressade. Det beror inte i första hand på arbetsbelastning utan på att de inte vet vad som förväntas av dem och hur de ska nå sina mål. Det är i första hand flickor som uttrycker sådan stress, men det betyder inte att den inte finns hos pojkarna också.

– Flickorna är mycket mer verbala kring det här än pojkarna. Pojkarna lägger väldigt mycket skuld på sig själva. På många skolor vet man hur flickorna mår, för de går till elevhälsan, men bara ett fåtal har tagit reda på hur pojkarna mår. Där säger man att även pojkarna upplever mycket prestationsrelaterad stress, men de dröjer längre med att gå till elevhälsan, säger Ulrika Rosengren.

Här kan du läsa Skolinspektionens rapport (extern länk)

ur Lärarförbundets Magasin