Läs senare

Högskola pausar betald lärarutbildning

LärarbristenMälardalens högskola lägger sin betalda lärarutbildning på is på grund av bristande intresse från kommunerna, som tycker att satsningen är för dyr.

av Daniel Persson
28 feb 2019
28 feb 2019

Den första kullen som studerar och arbetar samtidigt började i höstas. Nu ställer högskolan in antagningen till kommande hösttermin eftersom det finns för få jobb att erbjuda studenterna ute i kommunerna som ingår i samarbetet, vilket VLT var först med att skriva om.

– Den nedre smärtgränsen går vid 25 anställningar, annars går det inte ihop för högskolan. Därför pausar vi utbildningen och ser om det går att skruva på konceptet, säger Pia Lindberg, akademichef vid Mälardalens högskola.

Pia Lindberg, akademichef Mälardalens högskola. Foto: Pressbild.

Upplägget är att studenterna, som ska bli F-3-lärare, pluggar 75 procent samtidigt som de jobbar 50 procent. För det får de minst 18.000 kronor i månaden, en kostnad som arbetsgivarna står för. Trots lärarbristen är intresset svagt hos kommuner och friskolor i Västmanland och Södermanland.

– Den främsta orsaken verkar vara att man tycker att det är en för kostsam satsning, det råder sparbeting på många håll. Vi har också fått signaler om att skolhuvudmännen tycker att det är osäkert att gå in med de här pengarna utan att veta att lärarstudenterna kommer att stanna i kommunen, säger Pia Lindberg.

Högskolan bjuder nu in alla huvudmän i området till ett möte för att diskutera villkoren för utbildningen. Pia Lindberg tror fortfarande att den har en framtid.

– Jag har svårt att se att man väljer bort alternativ som skulle kunna lösa lärarbristen utan goda anledningar och det är det vi försöker ta reda på nu, vilka anledningarna är, säger hon.

Högskolan Dalarna var hösten 2017 först ut i landet med betald lärarutbildning kombinerad med arbete. Där finns inga planer på att lägga ned.

– Det går bra, men det finns utmaningar och för att det ska funka måste huvudmännen vara med på banan från början och vara drivande. Kommunerna här tycker att det är värt merkostnaden eftersom de har rekryteringsproblem. De får successivt ut mer och mer eftersom studenterna kan ta allt större eget ansvar i klassrummet, säger utvecklingsledaren Mats Tegmark.

Ersättningen är uppdelad på 9.000 kronor för utbildningen och minst 9.000 kronor i lön för halvtidstjänsten i skolan. Studenterna kan förhandla om lönedelen och har även möjlighet att få studiestöd av CSN. Många tänker ändå på summan 18.000 som en halvtidslön. Det motsvarar en heltidslön på 36.000.

– Det är en bra ingångslön som obehörig och jag förstår att det sticker i ögonen på vissa, men huvudmännen hos oss har valt att inte se det så. De menar att de inte kan sitta och vänta på att det ska komma färdigutbildade lärare, de vill vara med och bidra för att få fram fler. Det här är ett bra komplement när vi har en stor lärarbrist, säger Mats Tegmark.

ur Lärarförbundets Magasin