Läs senare

Högskolebehörighet ska locka till yrkeslinjer

GymnasietRegeringen föreslår att alla yrkesprogram i gymnasiet måste innehålla kurser som ger högskolebehörighet från hösten 2019. Eleverna ska dock kunna välja bort de kurserna.
– Vi behöver se till att fler ungdomar väljer gymnasiets yrkesprogram, säger statsminister Stefan Löfven (S).

19 Feb 2018

Stefan Löfven pekar på att det till exempel råder stor brist på golvläggare, kockar, svetsare och undersköterskor. Löfven uppger att det skett ett ”dramatiskt tapp” när det gäller antalet elever som går yrkeslinjerna på gymnasiet.

Läsåret 2007/08 gick drygt 35 procent av alla nybörjarelever på en sådan utbildning. Läsåret 2016/17 hade siffran sjunkit till 23 procent.

Löfven hävdar att nedgången beror på att den förra regeringen avskaffade högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.

Stefan Löfven.

– Det stora tappet kom efter att den förra regeringen började prata om och sedan de facto avskaffa behörighetskravet, säger han.

Löfven anklagar den förra borgerliga regeringen för att ”lura in unga i en återvändsgränd”.

Alla gymnasieelever har i dag rätt att läsa in kurser som ger högskolebehörighet. På yrkesprogrammen måste det dock ske som individuellt val eller som utökat program.

I de flesta yrkesprogrammen krävs att eleverna väljer att studera två eller tre kurser i svenska och engelska som tillval för att få högskolebehörighet. Det kan skapa problem för eleverna, till exempel genom att de måste prioritera bort yrkeskurser eller att scheman krockar.

Nu föreslår regeringen i en lagrådsremiss att kurser som ger behörighet till högskolan ska ingå i yrkesprogrammen redan från början. Tanken är att det ska upplevas som tryggare för de elever som inte bestämt sig för om de vill studera vidare efter gymnasiet.

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

De elever som inte är intresserade av att läsa vidare ska dock kunna välja bort de teoretiska kurser som ger högskolebehörighet.

Men då krävs ett aktivt val, påpekar gymnasieminister Anna Ekström (S).

 Liberalernas partiledare Jan Björklund är inte imponerad av förslaget.

– Det är ett slag i luften. En tredjedel av alla ungdomar misslyckas med att ta gymnasieexamen. Att yrkeseleverna ska läsa mer teori är inte lösningen på det problem.

Han föreslår i stället kortare yrkesutbildningar.

– Vi vill till exempel att man tar tillbaka de tvååriga programmen, och att man inför lärlingsutbildningar. Så har man löst det i resten av Europa.

– Jag uppfattar det som att eleverna ska kunna välja bort de högskoleförberedande ämnena, det bli samma sak som i dag. Det är bara en kosmetisk förändring, säger Jan Björklund.

Erik Bengtzboe.

Erik Bengtzboe, Moderaternas talesperson utbildningsfrågor, menar att förslaget ligger i linje med Moderaternas skolpolitik, men att det är långt ifrån tillräckligt för att vända intresset för yrkesutbildningen.

– De senaste dagarna har regeringens gymnasiepolitik blivit alltmer otydlig. Man prioriterar att avskaffa nationella prov och samtidigt införa krav på estetisk verksamhet.

– I ett läge där vi ser att förkunskaperna både för högskolan och yrkeslivet inte är tillräckligt höga, så är det inte rätt prioritering att tränga undan andra ämnen och gymnasiearbetet för att införa obligatoriska estetiska kurser, säger Erik Bengtzboe.

Johanna Jaara Åstrand.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, är positiv till förslaget.

– Det är ett jätteviktigt besked och en fråga som vi drivit länge inom Lärarförbundet. Nu får alla gymnasieungdomar möjligheten att studera vidare och vi hävdar att de kunskaper som högskolebehörigheten ger är kunskap som du behöver för att ta full del av samhället som en aktiv samhällsmedborgare, säger hon.

 

ur Lärarförbundets Magasin