Läs senare

Högskolorna dräneras på miljarder

Bristande anslag till högskolor och universitet har urholkat utbildningarna, enligt en ny rapport från Sveriges universitetslärarförbund (Sulf).

06 jul 2012

Högskoleverket ser problem med utvecklingen.

– Den leder till färre undervisningstimmar och förmodligen sämre kvalitet, säger stabschef Lennart Ståhle.
Högskolornas kostnader har ökat med 77 procent sedan 1994, samtidigt som studentanslagen bara har ökat med mellan 23 och 45 procent. Därmed har 6,75 miljarder kronor försvunnit, beräknar Sulf i en ny rapport.

Värst drabbade är medicin och odontologi som behöver få 43,2 procent mer i anslag för att nå samma läge som för 18 år sedan.

Myndigheter får årligen kompensation för kostnadsökningen, men inte helt. Tanken är att myndigheterna då ständigt strävar efter att effektivisera. Men Ann Fritzell, chefsutredare på Sulf, påpekar att högskolor och universitet får betalt per student som klarar studierna.

– Det är ingen annan myndighet som har ett absolut prestationskrav på sig för pengarna man får. Domstolar får inte betalt per avkunnad dom, säger hon.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) säger att orsaken till utvecklingen i stort är att S-regeringarna byggde ut antalet högskoleplatser kraftigt, utan att tillföra motsvarande mängd nya resurser. Framöver ska platserna bli färre. Pengarna som frigörs ska, enligt Björklund, ge ökad kvalitet och ökat anslag per plats.

Lennart Ståhle på Högskoleverket säger att regeringen hittills har varit kallsinnig till propåer om att höja anslagen till den grundläggande utbildningen.

Den kvalitetsförstärkning som Jan Björklund pratar om ser han bara som en tillfällig förbättring.

– Ligger man på den låga pris- och löneutveckling som man gör medför det en successiv urholkning i alla fall.

Rapportens slutsatser

Sveriges universitetslärarförbund ser flera effekter av vad de minskade resurserna per student inneburit.

  • Färre undervisningstimmar per vecka för studenterna.
  • Större undervisningsgrupper.
  • Mindre tid för lärarnas för- och efterarbete.
  • Färre valbara inriktningar och nedläggning av kurser.
  • Lärare som försummar forskning eller jobbar obetald övertid.
  • Svagare löneutveckling för lärare än andra tjänstemän inom statsförvaltningen.

Källa: Sulf (TT)

ur Lärarförbundets Magasin