Läs senare

Högutbildades barn trivs bäst i kulturskolan

ForskningDen svenska kulturskolan ska vara till för alla, men barn med högutbildade och kulturellt aktiva föräldrar är överrepresenterade, visar en ny studie.

av Daniel Persson
11 Okt 2018
11 Okt 2018
Cecilia Jeppsson, doktorand vid Högskolan för scen och musik.

Barns bakgrund spelar stor roll både när det gäller vilka som börjar i kulturskolan och vilka som stannar kvar. Studien analyserar svar från en nationell SCB-enkät där 2.413 elever i sjätte klass deltagit.

– Det som kommer fram är en snedrekrytering. Den typiska eleven i kulturskolan är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar, säger Cecilia Jeppsson, doktorand på Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet.

Hon har tillsammans med sin medförfattare, professorn Monica Lindgren, kunnat visa hur stor betydelse föräldrarnas kulturintresse har för barnens deltagande. Bland barn med en förälder som själv utövar musik fortsätter två av tre i kulturskolan efter årskurs sex, medan omvända siffror gäller för de som inte har någon i familjen som spelar ett instrument eller sjunger. Den enskilt vanligaste anledningen att hoppa av är att barnet tycker att kurserna är tråkiga. Samtidigt är en stor majoritet väldigt nöjda med kulturskolan.

– Uppåt 90 procent som går tycker att den är rolig eller mycket rolig. Det tänker jag har att göra med hur de känner att de passar in i mallen, vilka sammanhang man känner sig hemma i är beroende av kulturellt kapital, säger Cecilia Jeppsson.

Att barn från hem utan högre utbildning eller kulturkapital mer sällan söker sig till kulturskolan har inte i första hand att göra med pengar.

– Det är inte så många som anger just det ekonomiska som skäl till att man inte har börjat. Det är fler, sexton procent, som säger att de inte känner till att kulturskolan finns, säger Cecilia Jeppsson.

Hon har själv lång bakgrund som kulturskolelärare och har personligen tankar om hur mönstret skulle kunna brytas. Viljan hos kulturskolorna är det inget fel på, det finns initiativ för att locka ett bredare underlag, men det krävs mer. I det fortsatta avhandlingsarbetet kommer Cecilia Jeppsson att undersöka betydelsen av att sänka trösklar genom exempelvis lägre avgifter, bättre geografisk tillgänglighet, ett bredare kursutbud och tätare band till den ordinarie skolan.

– Sker verksamheten i nära samarbete med grundskolan kan det upplevas som nästan en del av skoldagen och då tror jag att man når väldigt många barn, säger hon.

Kulturskolan utbildar barn och ungdomar i grundskole- och gymnasieålder i bland annat musik, dans, bild och teater i första hand utanför skoltid. I ett fåtal kommuner finns helt kostnadsfria kurser, men oftast låg avgiften 2016 på runt 1.200 kronor om året.

ur Lärarförbundets Magasin