Läs senare

Höjd säkerhet på judiska skolor i Stockholm

Säkerheten har höjts på två judiska skolor i Stockholm. Bland de föräldrar som har barn på Hillelskolan är rädslan stor. Efter helgens attentat mot en synagoga i Köpenhamn känner många sig otrygga.
– Vi är alla oroliga, vi är livrädda, säger en mamma, som inte vill gå ut med sitt namn.

16 feb 2015

[uppdaterad 2015-02-16, kl 13:39]

Barn och föräldrar närmar sig försiktigt den judiska skolan i Stockholm på måndagsmorgonen. Undervisningen pågår men det är långt ifrån en vanlig dag.

Efter helgens attentat i Köpenhamn, där en man sköts ihjäl vid en synagoga, är oron påtaglig. Polisen står vakt utanför skolan. Men säkerhetsansvariga på plats vill inte ge någon information till TT om hur länge man kommer att erbjuda extra beskydd.

– Jag undrar hur säkerhetsbedömningen har gjorts, jag känner mig inte trygg med att den är vettig, säger Mikael som har barn på skolan.

Han gick själv i skolan under 1970-talet och tycker att säkerheten har försämrats.

– Hur avgör polisen att efter dag tre, då är det fritt fram? Under min uppväxt stod det vakter utanför varje dag, säger han och försäkrar sig om att hans namn och bild inte kommer att publiceras någonstans.

Enligt Judiska skolan har man en dialog med polisen angående säkerheten.

– Men du får fråga polisen hur länge de tar sitt ansvar, säger den säkerhetsansvarige, som inte vill säga sitt namn.

Stockholmspolisen uppger att man har "vidtagit åtgärder" och kontinuerligt gör en bedömning.

Även på det judiska högstadiet i Vasa Real i Stockholm pågår undervisningen. Under måndagsmorgonen mötte representanter från skolan säkerhetssamordnaren på utbildningsförvaltningen, Roger Adolfsson.

– Vi har verkligen höjt säkerheten, och kommer att höja den ännu mer. Det kan man göra på flera sätt, så att man som elev också känner sig trygg med att gå till skolan, säger han.

Judiska församlingen i Stockholm har ställt in delar av sin verksamhet under ett par dagar. Tonvikten ligger på säkerhetsfrågor, och generalsekreterare Ingrid Lomfors säger att uppdateringar kring säkerhetsläget sker fortlöpande.

Drygt 30 procent av församlingens medlemsintäkter går till säkerhet – en "avsevärd summa", enligt Ingrid Lomfors – och kortsiktigt kan ännu mer av de egna pengarna komma att skjutas till.

– Då får säkerheten kosta det den kostar. Men i det långa perspektivet är det samhällets ansvar att skydda sina medborgare i Sverige, säger hon.

Hotbilden mot församlingen har ökat statistiskt sett sedan sommaren 2014. Vandaliseringsfall och hot i form av brev och telefonsamtal har stigit i antal. Men enligt Ingrid Lomfors är det händelser som den i Köpenhamn som – tyvärr – krävs för att få polisens och politikernas uppmärksamhet och förståelse.

– Nu verkar det som om polletten börjar trilla ned. Vi har under en längre tid påpekat att terrorismen som slår mot det öppna samhället också har som mål att krossa den judiska minoriteten. Det är viktigt för oss att se att de två sakerna hänger ihop, och att vi kan dela den analysen och bli förstådda i den. Vi tycker att vi har sett det här mönstret innan, men att det tog väldigt lång tid för polis och myndigheter att förstå kopplingen, säger hon.

Ingrid Lomfors ser att de mindre judiska församlingarna i landet minskar, och att antalet medlemmar i Stockholm ökar. Det kan delvis bero på att de judiska personerna i städer som Göteborg, Malmö och Västerås känner sig mindre trygga, men hon säger att folk också rör på sig mer överlag jämfört med tidigare.

– De flesta judarna här känner sig som svenskar och är välintegrerade i samhället. Det är viktigt att vi kan känna oss trygga här på samma villkor som alla andra. Men när vi är i ett sådant läge att det finns en ökad hotbild mot den judiska identiteten i Europa så blir de judiska frågorna överordnade de nationella frågorna, säger hon.
– Men sedan är det viktigt att vi kommer tillbaka till grundfrågan: Vilka är vi och vad är vår plattform för vår existens i världen? Då är svaret att vi är svenskar.

 

ur Lärarförbundets Magasin