Läs senare

Huddinge stryker förskolans underskott

NEDSKÄRNINGARHuddinge kommun stryker förskolornas tiomiljonersskuld efter två tuffa sparår.

av Emma Olsson
01 nov 2019
01 nov 2019
Huddinge stryker förskolans underskott
Förskolechefen Susanna Fritz är nöjd med politikernas besked i kommunens pressade läge: ”Inte varit lätt”

Vittnesmålen om besparingar kommer allt tätare, och ofta sparas det på förskolan.
Huddinge kommun söder om Stockholm gör nu tvärt om och skriver av förskolans skulder på 10,5 miljoner kronor. Förslaget väntas klubbas i kommunfullmäktige i december, genom ett samarbete av Centerpartiet och Moderaterna i kommunen.

– Jag är naturligtvis själaglad över det besked som politikerna gett oss. Det har på inget sätt varit en lätt resa. Läget har varit pressat ute i de kommunala förskolorna och rektorerna har jobbat hårt för att arbetet med att skapa en ekonomi i balans ska påverka barn och vårdnadshavare negativt i sådan liten grad som möjligt. Det är en härlig känsla att vi nu får resterande del av skulden avskriven tack vare det jobbet, säger verksamhetschefen för förskolan, Susanne Fritz till Lärarnas tidning.

Beslutet innebär att förskolan får en ökning på 3 039 kronor per barn och år, i stället för att skära ner ytterligare. Under 2018 sparade de kommunala förskolorna i kommunen totalt 12,8 miljoner kronor.

Men förslaget får konsekvenser för bland annat grundskolan, som inte kommer att kompenseras för kostnadsökningar och lönehöjningar.

På kommunhuset försöker man se till att så liten del av elevpengen som möjligt stannar i den centrala administrationen, säger utbildningsdirektören Kerstin Andersson.

– Vi har gjort allt vi kunnat för att få ut så mycket som möjligt i elevpengen. Vi har vänt och vridit på saker för att en så liten del av pengarna som möjligt ska stanna hos central förvaltning. Vi har inte tillsatt tjänster på central förvaltning och tittat över alla digitala verktyg. Vi klivit ner i kostymstorlek så bra vi kan, säger Kerstin Andersson.

Kerstin Andersson.

Och Joakim Östling, biträdande verksamhetschef för grundskolan, menar att skolan redan tagit sitt stålbad.
– Grundskolan har en ekonomi i balans. Mina rektorer vill ha långsiktighet, ryckighet uppåt och nedåt gör det svårt att parera. De vill ha transparens snarare än pengar hit eller pengar ifrån.

De vill hellre ha det lite dåligt hela tiden?
– Jag förstår vad du far efter och lite så är det. Den här osäkerheten är än mer tärande än lite tajtare budgetram. Vi har jobbat med att man ska veta vad man har att röra sig med. Våra rektorer går in i 2020 och vet att det är tufft. Det är klart att vi vill ha mer resurser, men vi går in med förutsättningen att detta kommer vi att lösa, säger Joakim Östling

Han säger att det finns pengar kvar.

– Jag ser inga personalnedskärningar just nu. Vi har redan förberett oss. Våra rektorer vet om förutsättningarna, att det inte blir en uppräkning för 2020. Flera av våra skolor har sparat pengar och det som händer är att om det blir svårt så får de ta av vad man sparat tidigare, säger han.

Besparingarna sker i stället genom att hela tiden fråga sig vad som ingår i kärnuppdraget, förklarar han.

– Om behov uppstår som vi har svårt att förutse, blir det svårare att tillgodose. En hel elevgrupp i en årskurs som behöver mer resurser, det skulle kunna vara en sån sak. Eller att skolan vill utveckla en viss frågeställning. Då måste man fråga om det ingår i vårt större uppdrag, säger han.

Att det tas från skolan för att ges till förskolan, det har sina poänger menar Joakim Östling.
– Jag vet att förskolan slitit. Jag vet det. Och jag menar, rent krasst, vi sitter i samma båt. De barnen som går i förskolan nu kommer till oss. Har de en bra start så blir det bra mycket bättre förutsättningar sedan. Det blir en vinst även för oss.

ur Lärarförbundets Magasin