Läs senare

Ingegerd Wärnersson om tiden i hetluften

"Tyvärr har det nästan blivit tyst i skoldebatten sedan jag slutat." Konstaterandet görs av förra skolministern Ingegerd Wärnersson. Som landshövding berättar hon nu om de tuffa åren i regeringen.

20 Aug 2003

Det är ett och ett halvt år sedanIngegerd Wärnersson slutade som skolminister. Fortfarande nämns hennes namn i skoldebatten, kanske främst när det talas om Wärnerssonpengarna som ska ge fler anställda i skolan. Hon har tillsatt de högaktuella utredningarna om en förändrad gymnasieskola och ny skollag.
  Om man tänker tillbaka på Ingegerd Wärnerssons tid som minister kommer man osökt in på de negativa rubrikerna, kritiken mot hennes politik, beskrivningen av henne som ett svagt kort i regeringen, hennes lansering av livskunskap och hennes debatter med folkpartiets Jan Björklund.
  En sökning på hennes namn i Mediearkivet visar bland annat ledare med rubriken ”sämsta statsrådet slutar”. Vad var det då som gick snett under de tre åren som statsråd?
  När landshövdingen Ingegerd Wärnersson ser tillbaka på den tiden är hon stolt över vad hon sakpolitiskt uträttat. Men när hon kommer in på mediebilden av henne och den politik hon företrädde får hon ett allvar i blicken. Hon väger orden länge och ger så småningom följande reflektion:
  – Folkpartiet kände att de måste driva andra frågor än invandrares och de homosexuellas rättigheter. De valde skolan, la sig till höger om moderaterna och bestämde sig för att driva en politisk kampanj där man ifrågasatte allt jag gjorde. Jan Björklund, som var skolborgarråd i Stockholm, blev talesman och jag måltavla. Det här påverkade mycket i skoldebatten.
Borde du talat mer om ordning och reda i skolan? >
– Jag gjorde det genom att bland annat arbeta mycket med värdegrundsfrågor. Som skolminister kanske man varje dag ska säga ordning och reda, men jag vill att det ska finnas någon genomtänkt politik bakom de orden. Gillar du debatter?
– Nej, jag är nog ingen bra debattör men jag är en bra agitator. Jag kan mycket väl stå inför tusen människor och tala utan manus och vara fängslande. Det är då jag får ut mina budskap. Jag är kreativ och har idéer om skolans utveckling.
  Ett avgörande skäl till att Ingegerd Wärnersson slutade som skolminister var hänsyn till familjen.
  – Den mediala delen var jobbig för dem. Min man, min mamma, en vuxen son och andra undrade vad som skulle stå i tidningen idag. De kände inte igen bilden och fick försvara sin fru, sin mamma, sin dotter.
  Samtidigt så vill hon inte helt skylla ifrån sig på media.
  – Jag kanske borde anpassat mina budskap mer till korta inlägg som exempelvis passar i tevedebatter. Om jag till exempel talade om allas lika värde och om vikten av att jobba med värdegrunden i skolan så kortades frågeställningen ner till om mobbaren skulle kastas ut eller inte.
  Hon säger att Göran Persson gav henne bra stöd under den tuffa perioden.
  – Han vet kanske mer än någon annan vad det handlar om med tanke på att han drev på kommunaliseringen av skolan. Då hängde man ju Persson.
  Ingegerd Wärnersson slutade som skolminister den sista januari 2002 men hon hade helst velat stanna kvar till efter valet. Hon var sugen på ”att slåss” i valrörelsen. Stolen som landshövding hade dock stått stod tom i nästan ett år och det var hög tid att tillsätta den posten.
  – Jag fick vara kvar i regeringen om jag ville. Men jag valde att tacka ja till det fina erbjudandet att bli landshövding här i Blekinge. Det var fler i regeringen som ville ha den här posten.

Inför intervjun med Lärarnas tidning har hon skrivit en lista med viktiga beslut för skolan och förskolan under hennes tid. Överst står förstås värdegrund. Hon nämner de två värdegrundscentra som öppnat i landet, utbildningar för skolledare och lärare samt projektet Tillsammans.
  – Som bekant ville jag också haft ett stort kärnämne i gymnasiet om livskunskap. Jag tror att det skulle ha behövts i vår tid.
  Exempel på andra punkter på den handskrivna listan är initiativ för utredningar om ny skollag, särskoleutredning, studievägledarnas roll, elevhälsan, timplaneförsöket, utkast till kommande läroplaner, förändring av specialpedagogiska institutet, uppdrag till Skolverket om att föra dialog med kommunerna och kvalificerad yrkesutbildning.
  Det beslut som kanske gett mest eko är införandet av maxtaxan. I det sammanhanget betonar Ingegerd Wärnersson att allmän förskola från fyra år är minst lika viktig.
  – Maxtaxan kan rivas upp av en annan politisk konstellation men vad gäller allmän förskola ska det till mycket om den plockas bort.
  Wärnerssonpengarna, som mer korrekt kallas personalförstärkningspengar, ska betalas ut till och med år 2006 till de kommuner som inte minskar personaltätheten i skolan. Därefter ingår pengarna i kommunernas ordinarie budgetar.
  Kritik framförs från flera håll mot att pengarna är för hårt styrda, att de borde kunna användas till läromedel eller andra satsningar på skolan.
  – Till hösten kommer nu fjärde omgången av Wärnerssonpengar och man kanske kan ha en dialog om hur pengarna ska hanteras. Men släpp dem inte från skolan!
  I dag bor Ingegerd Wärnersson i ett nyrenoverat residens i Karlskrona. Här bodde tidigare Ulf Lönnqvist och dessförinnan Sveriges första kvinnliga landshövding Camilla Odhnoff
  – Det är ett fantastiskt hus där jag trivs mycket bra. Hela Blekinge är underbart med sin fina skärgård och alla öar.
  Arbetsplatsen i Karlskrona är dock mer av det återhållsamma slaget. Länsstyrelsen byggnad ligger mitt i stan på Ronnebygatan och är faktiskt lätt att missa om man inte ser entréskylten.
  Ingegerd Wärnersson har ett rum mitt i en av alla korridorer. Rummen skulle lika gärna kunnat tillhöra något departement. Och skillnaden mellan att vara skolminister och landshövding tycker hon egentligen inte är så stor.
  – Likheten är att utbildning är oerhört viktigt för ett län. Blekinge kallas för Sveriges trädgård. Här har vi havet, skogen och slätten. Men Blekinge är även en lärande region. Vi satsar på utbildning på alla nivåer, från förskola till högskola.
  Göran Persson har genom kommunaliseringen sett till att länsstyrelsen inte längre har något uttalat utbildningsuppdrag. Men Ingegerd Wärnersson har som landshövding flera åtaganden som är kopplade till utbildningsfrågor. Hon är till exempel ordförande i länsarbetsnämnden och regionala kompetensrådet, som bland annat har att avgöra vilka utbildningsbehov som finns.
  Den fråga som ligger överst på dagordningen är dock kommunikationerna med flygtrafik, tåg och utbyggnad av E 22. Stimulering av företagandet och utbildning kommer därefter.
  – Utöver utbildningsfrågorna är jag nu chef för verksamheter där jag inte har sakkunskaper, så det gäller att lyssna in och delegera en hel del.
  Ingegerd Wärenersson talar gärna om dagsaktuella utbildningsfrågor. Först är hon inne på Blekingeperspektivet, jo hon kan sitt uppdrag, men efter en stund så sprudlar engagemanget för rikspolitiken.
  En aktuell fråga är förändringen av gymnasiet. Ingegerd Wärnersson lade direktiven till utredningen.
  – Den största kritiken vi kan rikta mot nuvarande gymnasieskolan är att den fick införas över en natt, lärarna hann inte med att förbereda sig. Därför finns det ingen anledning att nu stressa fram reformen. Grunden i reformen är bra, men skolorna måste bland annat få tid att förbereda sig för hur man ska ta emot elever utan godkända betyg.
  På frågan om det märks att hon slutat som skolminister svarar hon lite diplomatiskt att Thomas Östros och hon har en del olika prioriteringar och att varje minister har sina mål.
  Men hon skulle även agerat annorlunda i vissa konkreta frågor. Hon hade velat utveckla dialogen mellan Skolverket och kommunerna.
  – Jag hade också velat dra igång arbetet med nästa läroplan, som kanske kunnat gälla från år 2008. Det pågår så mycket förändringar nu med exempelvis skollagsutredning och försök utan timplan. Om timplansförsöket faller väl ut bör det synas i läroplanen.

Vad gäller uppdelningen av Skolverket är hon pragmatisk och säger att det kanske är bra att dela upp tillsyn och utveckling i två enheter. Uppdelningen av de två ministrarnas ansvarsområden i utbildningsdepartementet tycker hon dock är lite konstig. I dag har Thomas Östros hand om grundskolan, gymnasieskolan och högskolan medan Lena Hallengren ansvarar för förskolan och vuxenutbildningen.
  Ingegerd Wärnersson har även följt debatten om kvaliteten i friskolorna och hur de ska granskas. Hon är förstås besviken över att riksdagen röstat ner ”hennes” förslag att en speciell nämnd ska granska och avgöra om nya friskolor ska få starta.
  När det gäller tillsyn, både av friskolor och kommunala skolor, så tycker hon att Skolverket kan kännas lite väl långt från verksamheterna.
  – Jag har lärt mig mycket om tillsyn som landshövding och här har vi brutit ner det på länsnivå. Vad gäller skolan ska tillsynen av de fristående skolorna styras från Stockholm. Man kan fråga sig vad det blir för kvalitet, och det här är nog en debatt som kommer att föras vidare.
  I stort sett tycker Ingegerd Wärnersson att det är tyst i skoldebatten.
  – Jag vet inte vad det beror på, men ministrarna verkar ha det lugnare än vad jag hade, säger hon med ett leende.
  Till nästa val tror hon inte att folkpartiet släpper skolfrågan.
  – Det ska dock bli intressant att se om folkpartiet behåller sin kurs eller om man enligt tidigare tradition lägger sig nära socialdemokraterna.
  Efter intervjun vill jag förstås ha med mig listan med skolbeslut, ett litet dokument över Wärnerssontiden.
  Hon går själv ut till kopiatorn och trycker ut ett extra exemplar. I korridoren hänger två tavlor med porträtt av hennes företrädare på landshövdingeposten. Och snart är det Ingegerd Wärnerssons tur att bli avporträtterad.
  – Sen blir jag hängd när jag är död, skojar hon. Det är nära till skratt på länsstyrelsen i Blekinge.

BJÖRN ANDERSSON

FAKTA /INGEGERD WÄRNERSSON

Född i Vetlanda 1947.

Har mestadels bott i Förslöv i Båstad, därefter i Kristianstad.

Började som lågstadielärare 1968. Blev skolledare 1984.

Skolminister från 1998 till början av år 2002.

Ordförande i svenska Unescorådet

Medlem i Lärarförbundet

Landshövding i Blekinge

ur Lärarförbundets Magasin