Läs senare

Ingen skolforskning utan kommunal infrastruktur

ForskningRegeringen miljonsatsar på ett förbättrat samarbete mellan lärarutbildningarna och kommuner/friskolor kring den praktiknära skolforskningen.
– Förhoppningsvis bygger kommunerna nu upp en infrastruktur med forskningstjänster och kompetens, säger Anders Arnqvist, ordförande i Lärarförbundets vetenskapliga råd.

av Karin Lindgren
09 mar 2017
09 mar 2017

Universiteten i Uppsala, Göteborg, Umeå och Karlstad får uppdraget att forska praktiknära tillsammans med kommuner och friskolor, meddelade regeringen på torsdagen.

Det handlar om forskning om hur man faktiskt gör i klassrummet/på förskoleavdelningen för att utveckla barns och elevers förutsättningar för lärande. Satsningen är ett femårigt försök och de samverkansmodeller som används ska spridas till resten av landet.

Arnqvist Anders, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och ordförande för Lärarförbundets vetenskapliga råd.

Det är bristande samverkan som gör att forskningen ofta inte blir av, det anser både regeringen och Anders Arnqvist, professor i pedagogiskt arbete och ordförande i Lärarförbundets vetenskapliga råd. Enligt honom måste kommunerna nu bygga upp forskningskompetens och särskilda tjänster för att få in forskarutbildade i skolan.

– Utan en infrastruktur blir det nog inte så mycket av detta, säger han.

Före jul visade en uppföljning från riksdagens utbildningsutskott att fyra av tio lärare och förskollärare som gått någon av de 33 forskarskolor som funnits sedan starten 2008, inte återvänt till skolan. Många blir istället kvar på lärosätet.

– Det beror både på att lärosätena har behov av disputerade och på att kommunerna inte förmår erbjuda tjänster som motsvarar de forskarutbildades nya kompetens. Lektorstjänsterna är alldeles för få och de kommuner som har inrättat forskningsledartjänster är inte heller många, säger Anders Arnqvist.

En besläktad fråga är behovet av ett mer jämbördigt förhållande mellan skolhuvudmännen och lärosätena. Idag har de senare ett övertag, enligt honom.

Forskning på försök

Regeringen satsar 15 miljoner kronor 2017, 20 miljoner 2018 och 30 miljoner per år därefter på samarbetet mellan kommuner/friskolor och universiteten i Uppsala, Göteborg, Umeå och Karlstad.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2022.

Cecilia Christersson, vice rektor vid Malmö högskola, blir särskild utredare med uppgift att ta reda på hur landets lärar- och förskollärarutbildningar ska skapa en långsiktig samverkan med kommuner och friskolor kring praktiknära forskning.

Utredningsuppdraget ska redovisas senast 1 november 2017.

 

För ett år sedan, inför regeringens forskningsproposition, krävde Anders Arnqvist, tillsammans med bland andra Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och Sveriges kommuner och landstings dåvarande vd Håkan Sörman, att utbildningsvetenskap och lärarutbildning skulle få en egen fakultet med egna forskningspengar. Det är ett krav som lärarfacken har haft länge men det blev ingenting den här gången heller. Anders Arnqvist väljer ändå att se positivt på den aktuella satsningen på 15–30 årliga miljoner under försöksperioden.

– Jag är glad att detta nu blir av, även om det inte är mycket pengar jämfört med sjukvården där flera miljarder om året går till klinisk forskning, säger han.

Helene Hellmark Knutsson, forsknings- och högskoleminister.

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson håller med om att diskrepansen mellan vad skolan och sjukvården får är stor.

– Ska man öka forskningsmedlen måste det finnas en mottagarorganisation, vilket finns inom medicinen på ett helt annat sätt än i skolan. I sjukvården är det till exempel betydligt vanligare med disputationer och många disputerade jobbar på tjänster som är delade mellan klinik och akademi, säger hon.

Att undersöka om skolan kan lära något av sjukvården när det gäller hur pengar fördelas blir en uppgift för den särskilda utredaren Cecilia Christersson, som ska ta fram förslag på modeller för att främja den praktiknära skolforskningen.

I höstas delade Skolforskningsinstitutet ut 30,5 miljoner kronor till åtta praktiknära projekt.

Blir det inte fragmentariskt med pengar från olika håll?

– Det behöver vi fundera över och jag hoppas att utredaren ska titta på hur vi får ett mer sammanhållet system. Något behöver göras för att underlätta för forskning som stärker den vetenskapliga grunden och utvecklar skolan, säger Helene Hellmark Knutssson.

 

ur Lärarförbundets Magasin