Läs senare

Inkludera arbetet mot kränkningar i lärarutbildningen

DebattKränkningarna i skolan är ett stort problem som drabbar många elever i skolan varje dag. Enligt en rapport från Friends utsätts 60 000 barn för kränkande särbehandling varje dag. De flesta skolor är inte tillräckligt bra på att hantera det.

10 feb 2020
Inkludera arbetet mot kränkningar i lärarutbildningen
Foto: Pixabay
Foto: Pixabay

Om debattören:

Erik Rezzadeh 
Lärarstudent

Kränkningarna i skolan är ett stort problem som drabbar många elever i skolan varje dag. Enligt en rapport från Friends utsätts 60 000 barn för kränkande särbehandling varje dag. De flesta skolor är inte tillräckligt bra på att hantera det. Enligt rapporten ”10 orsaker till avhopp” från Arbetsförmedlingen, MUCF och Skolverket står kränkningarna i skolan bakom 50  procent av alla avhoppen från gymnasiet i dag. Eleverna som hoppar av gymnasiet riskerar att bli långvarigt arbetslösa. Kränkningarna i skolan sänker livskvaliteten hos den som utsätts och leder till minskad studiemotivation.

Enligt forskare vid Örebros universitet begår 45 barn självmord varje år till följd av kränkningarna i skolan. Enligt en forskningsrapport från Nederländerna har man sett att de elever som utsätts för kränkande särbehandling har mer än dubbelt så stor sannolikhet att få självmordstankar som andra. Enligt en rapport från Friends har nationalekonomer räknat ut att ett år av kränkande särbehandling i skolan kommer att kosta samhället 17,5 miljarder kronor de kommande 30 åren.

Den allmänna debatten om att öka elevernas skolprestation fokuserar ofta på hur man ska lära ut. Men för att eleverna i skolan ska ha studiemotivation och inte hoppa av skolan måste de kunna gå till en skola där de kan känna sig trygga och inte utsätts för misshandel, sexuella övergrepp, glåpord samt utfrysning.

Elever som utsätts för kränkande särbehandling har mer än dubbelt så stor sannolikhet att få självmordstankar.

Så länge som eleverna utsätts för dessa fenomen spelar det ingen roll hur bra läraren än är på att undervisa på tavlan. Det är därför beklagligt att man i den allmänna debatten om att förbättra skolresultaten inte lägger huvudfokus på att motarbeta skolkränkningarna.

Det måste tillföras mer resurser till skolan för att vi ska kunna komma åt kränkningarna i skolan. Men enbart det räcker inte. Skolpersonal behöver ha större kunskap om kränkningarna i skolan. ”Hantering av kränkningar” är oftast snudd på obefintligt i lärarutbildningen i dag vilket gör att det blir eftersatt i skolpraktiken i stort också.

Alla lärarutbildningar bör innehålla åtminstone en omfattande kurs som enbart behandlar ämnet kränkande särbehandling. I en sådan kurs bör man exempelvis ta upp följande:

  • Tecken på skolkränkningar att vara uppmärksam på exempelvis om det finns elever som äter ensamma i skolmatsalen eller om det finns elever som har en hög frånvaro från skolan.
  • Att lärarna inte låter eleverna dela upp sig i grupparbetena själva.
  • Vikten av att vara lyhörd för elever samt elevers föräldrars berättelser samt uppfattningar. Lärarna och skolpersonal är inte alltid de som har den rätta bilden.
  • Att lärare och skolpersonal inte ska skylla skolkränkningarna på den som utsätts.
  • Att prata med eleverna om att de ska berätta om de bevittnar kränkningar är någonting som alla lärare borde ta upp för den klassen de är mentor i.
  • Lärarutbildningen borde ta upp hur lärare, kuratorer, rektorer samt även elevernas föräldrar ska samverka för att komma åt kränkningarna i skolan.

Om LT Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Debattera hos oss!

Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning. Vi efterlyser debattinlägg om såväl skolpolitik som lärarnära professionsfrågor.

Skriv max 3 000 tecken, underteckna med namn, titel och gärna bostadsort. Mejla till debatt@lararnastidning.se

Fråga

Från när vill du sätta betyg på eleverna?

ur Lärarförbundets Magasin