Läs senare

Invandrarelever får för lite stöd

Skolorna brister både när det gäller modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Elever med utländsk bakgrund presterar sämre än andra men får heller inte den hjälp de har rätt till.

03 nov 2005

Årets lägesbedömning från Skolverket bekräftar bilden från den tidigare studien om elever med utländsk bakgrund. De har sämre resultat än andra elever, kommer oftare från socioekonomiskt svagare hem och går oftare i skolor i socialt utsatta områden där andelen behöriga lärare är mindre.

Utifrån lärarsituationen tolkar Skolverket kvaliteten som lägre i skolor med en större andel elever med utländsk bakgrund. Dessa skolor har inte bara i större utsträckning lärare utan pedagogisk utbildning utan även en större omsättning av lärare.

I var tionde skola hade mer än 40 procent av eleverna i årskurs 9 utländsk bakgrund våren 2004. Men andelen behöver inte vara så pass hög för att skillnaderna ska märkas.

I en särskild analys jämförs skolor där 10 procent av eleverna är födda utomlands med andra grundskolor som inspekterats. Urvalsskolorna, de med fler invandrarelever, bedömdes oftare behöva förbättra elevernas kunskaper om målen och oftare än andra skolor även öka elevernas kunskaper om sitt eget lärande. Skolverket bedömde att nästan dubbelt så många av urvalsskolorna som bland övriga måste satsa extra för att fler elever ska nå målen i årskurs 5. Trots bristande måluppfyllelse är det sällan som provresultat och betyg följs upp och analyseras för att leda till en förbättring.

Drygt 40 procent av urvalsskolorna tillgodosåg inte elevernas behov av särskilt stöd i jämförelse med 25 procent bland övriga skolor. Åtgärdsprogram i de invandrartäta skolorna handlar oftare endast om vad eleven ska göra, inte skolans del i arbetet mot målen.

Alla elever som behöver får inte undervisning i svenska som andraspråk. Ämnets status och kvaliteten på undervisningen är som regel låg. Det finns undantag men syftet med svenska som andraspråk tycks inte vara känt varken bland lärare eller rektorer, elever eller föräldrar. Också när det gäller undervisning i modersmål brister skolorna. Inte heller studiehandledning på modersmål ges till alla som behöver det. I strid mot författningarna anges skäl som att det saknas pengar eller att beslutet tas av hemmet och inte rektor.

Vad kan då enligt Skolverket göras?

Eftersom bristande språkkunskaper bidrar till bristande skolframgång samtidigt som modersmålsundervisningen och undervisningen i svenska som andraspråk inte fungerar bra så behövs riktade insatser för invandrarelever. För flerspråkiga elever som behöver stöd för att nå målen är undervisning på modersmålet i flera ämnen en viktig väg. Huvudmannen måste ta ansvar för att öka både kvalitet och tillgång på modersmålsundervisning.

De statliga styrdokumenten måste få starkare genomslag på svenska som andraspråk. Här behövs bred information, anser Skolverket. Reglerna för stöd till flerspråkiga elever för att de ska nå målen ska naturligtvis vara kända av alla skolans beslutsfattare och ingå i rektorsutbildningen.

Men satsningar på bara elever med utländsk bakgrund löser inte problemet. Den sämre måluppfyllelsen i invandrartäta skolor gäller alla elever oavsett om de har utländsk eller svensk bakgrund och kan förklaras av deras socioekonomiska och sociokulturella status. Skolverket framhåller att det därför behövs också andra insatser, vilka är osagt.

Generellt föreslås att skolans utredningsansvar behöver skärpas för elever som har svårigheter i skolarbetet och att mer resurser måste gå till skolor och elever som behöver det. Tidigare och tydligare bedömning och kunskapskontroll är andra övergripande förslag för att förbättra grundskolans resultat.

ur Lärarförbundets Magasin

Lärarnas tidning frågar

Hej! Får vi ställa en fråga?
Vi undrar om du är: